Det endokrina systemet spelar en central roll i kroppens tillväxt, och en viktig del av detta system rör celltillväxt och celldelning. Celler växer kontinuerligt. Varje cell går ständigt igenom cellcykeln, där en modercell expanderar, duplicerar sitt DNA och delar sig i två dotterceller, varefter processen upprepas. Detta kallas celldelning. När varje ny generation av celler växer – till exempel i en människokropp – växer även kroppen som helhet.
Cellcykeln består av fyra distinkta faser. De tre första är G1-fasen, syntesfasen och G2-fasen, som tillsammans kallas interfas. Den sista fasen är mitosen. Under G1-fasen ökar cellen i storlek. Under syntesfasen replikeras cellens DNA. Under G2-fasen fortsätter cellen att växa och förbereder sig för mitosen, men processen stoppas om cellen upptäcker att DNA har skadats under syntesen. Under mitosen delas modercellen slutligen i två dotterceller, vilket avslutar cykeln. Hos människan tar en hel cellcykel ungefär 20 till 24 timmar.
När en spermie och ett ägg smälter samman skapas den första cellen i ett nytt liv. Denna enskilda cell replikerar sig och förökar sig till en så kallad blastula – en flercellig boll. Celldelningen fortsätter när blastulan utvecklas till ett embryo och pågår sedan vidare tills ett barn har formats. Den enskilda befruktade cellen genomgår otaliga celldelningar under årens lopp för att till slut bilda en vuxen människa med biljontals celler.
Celler kan inte bara fortsätta växa oändligt, eftersom cellens inre växer snabbare än cellmembranet. När cellens innehåll ökar sträcks membranet allt tunnare. För att kompensera för detta delar sig cellen. Detta gynnar även cellmembranet, som ansvarar för att transportera näring och syre in i cellen. När cellen delar sig i dotterceller behöver varje enskild cell försörja en betydligt mindre yta med näring och syre.
Hayflick-gränsen upptäcktes av forskaren Leonard Hayflick år 1965. Han fann att antalet celldelningar hos människan ligger på cirka 52, medan antalet hos ett foster kan variera mellan 40 och 60 gånger. När cellerna närmar sig denna gräns visar de allt tydligare tecken på åldrande. Eftersom antalet celldelningar minskar med åldern finns det ett tydligt samband mellan delningskapacitet och åldrandeprocessen.
Hos unga människor delar sig cellerna och kroppen växer. Varför tillväxten så småningom upphör har dock mindre att göra med celldelningen själv. Det är de endokrina körtlarna i kroppen som ansvarar för att hejda tillväxten. När kroppen helt har mognat blir dessa körtlar mindre aktiva. Cellerna fortsätter dock att dela sig även efteråt – kroppen växer bara inte längre.
Sammanfattningsvis är celldelning själva motorn bakom kroppens tillväxt, från den första befruktade cellen till en fullt utvecklad vuxen organism, medan hormonerna styr när tillväxten ska påbörjas och när den ska avstannas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online