Riskbedömning är inte ett verktyg – det är en verktygslåda. Metoden måste matcha beslutets insats, data tillgänglighet och organisatorisk mognad.
1. Kvalitativ
- Riskmatris – Sannolikhet × Konsekvens → Låg/Med/Hög. Snabb, intuitiv, bra för prioritering.
- Riskregister – Levande katalog över identifierade risker, ägare, kontroller, status.
2. Kvantitativ
- FMEA (Failure Mode & Effects Analysis) – Allvarlighetsgrad × Uppträdande × Detektering = RPN. Design & processfokus.
- Händelseträdanalys (ETA) – Framåtriktad logik: initierande händelse → sekvens → utfall.
- Feltträdanalys (FTA) – Bakåtriktad logik: topphändelse → Booleska portar → grundläggande orsaker.
- Markovmodeller – Tillståndsövergångssannolikheter över tid (tillförlitlighet, degradering).
- Monte Carlo-simulering – Tusentals slumpmässiga iterationer kvantifierar osäkerhetsfördelningar.
3. Semi-kvantitativ
- Riskpoängsättning – Numeriska vikter för faktorer → sammansatt poäng.
- Riskrankning – Prioritering efter poäng för resursallokering.
4. Jämförande & Social
- Jämförande riskbedömning – Alternativutvärdering (t.ex. vägval, teknikutvärdering).
- Social konsekvensbedömning – Samhälle, ekonomi, miljö konsekvensmodellering.
Mogna program lager dessa: kvalitativ för bredd, kvantitativ för kritiska vägbeslut, jämförande för strategiska val. Den bästa metoden är den som driver åtgärd.
