När betongkonstruktioner renoveras eller rivs återvinns ofta materialet. Tidigare kördes överbliven betong till deponier för bortskaffande, men återvinningen har blivit ett allt mer attraktivt alternativ för miljömedvetna aktörer inom byggbranschen. Betong som samlas in från rivningsplatser kan krossas i en krossmaskin för att göra hanteringen effektivare. Krossanläggningar tar dock endast emot betong som är fri från skräp och andra farliga material. Byggentreprenörer har blivit allt skickligare på att hantera betongavfall för att minska den negativa påverkan på miljön.
Betongavfall ska aldrig hällas ner i dagvattenbrunnar. Avfallet dödar fisk eftersom betongen kan täppa till fiskarnas gälar och orsaka kvävning. I stället för att hälla kvarvarande betong i avloppet bör du leta upp ett spolningsområde, som vanligtvis ligger cirka 15 meter från närmaste dagvattenbrunn eller öppen dike. Du kan förhindra avrinning från spolningsområdet genom att gräva en tillfällig, tätfodrad grop. Spola avfallet ner i gropen och låt betongen stelna. När betongen har härdat kan den krossas och transporteras till en återvinningsstation för betong i ditt närområde.
Om möjligt bör betongen krossas direkt på byggarbetsplatsen. Mobila krossar minskar föroreningsutsläppen jämfört med att transportera byggavfallet till ett stenbrott. Stora, vägmobila anläggningar kan krossa asfalt- och betongmassor i en takt av upp till 600 ton per timme. Det finns även kompakta minikrossar som klarar cirka 150 ton per timme, men som tar mindre plats och passar bra för mindre projekt. Observera att krossning kan skapa vindburet damm som innehåller bly och andra partiklar, vilket kan innebära ytterligare risker för miljön.
Återvinning av målad betong kan vara farligt på grund av ett möjligt blyinnehåll. Enligt den amerikanska ingenjörskåren Army Corps of Engineers utgör blybaserad färg i betong en miljörisk. Färgen kan flaga, och med tiden kan bly läcka ur färgskiktet där den målade betongen har deponerats. Detta kan leda till att blyet silar ner i grundvattnet eller når ytvattnet genom jorderosion. Du kan testa blyinnehållet i betongen själv med ett blytestkit. Visar provet på betydande halter av bly måste betongen transporteras till en godkänd deponeringsplats.
Kloridhalten i betongaggregat bör beaktas om materialet ska användas i armerad betong. Klorider kan bli ett problem om betongen kommer från vägbeläggningar i nordliga klimat, där vägsalt sprids rikligt och alkalihalten ofta blandats med olämpliga material. När denna typ av betong deponeras eller återvinns finns risk för en så kallad alkali–kiselreaktion. Denna kemiska reaktion kan orsaka expansion och sprickbildning i betongen, vilket försämrar dess hållfasthet och livslängd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online