Bacillus thuringiensis (Bt) är en allmänt förekommande jordbakterie som producerar ett protein med insektsdödande egenskaper. Detta protein har med genteknik infogats i grödor som majs och bomull för att skydda dem mot angripande insekter. Oro för säkerheten hos genetiskt modifierade livsmedel har funnits sedan tekniken introducerades i början av 1990-talet. Hittills finns dock inga vetenskapliga belägg för att Bt-grödor skulle utgöra en fara för människors hälsa eller för miljön. Nedan sammanfattas vad aktuell forskning säger om några av de mest diskuterade miljöfrågorna.
Ett av de proteiner som Bacillus thuringiensis bildar, så kallat Cry-protein, fungerar som ett naturligt insektsgift. En studie publicerad i juliupplagan 2009 av tidskriften Bulletin of Environmental Contamination and Toxicology undersökte om detta protein kan lakas ut i jorden och tas upp av andra växter.
Forskarna fann spår av Cry-proteinet i basilika, morötter, grönkål, rädisor, brytbönor och sojabönor som odlats i jord där Bt-majs odlats året innan. Andra växter, som beta och spenat, odlade på samma fält innehöll däremot inte proteinet. Forskarna underströk dock att fler studier krävs för att kunna bekräfta dessa fynd och dra säkra slutsatser.
Bt-grödor odlas idag i stor skala över hela världen, vilket väckt frågor om hur de genetiskt förändrade växterna påverkar organismer som egentligen inte ska bekämpas. En översiktsartikel i majnumret 2011 av Journal of Integrative Biology analyserade data från studier under de föregående fem åren med målet att kartlägga eventuella biverkningar bortom insektsbekämpningen.
Författarnas slutsats var entydig: ingen skada på icke-målorganismer, vare sig växter eller djur, hade rapporterats i de granskade studierna.
Humlepopulationer har minskat kraftigt världen över, och en möjlig bidragande faktor är användningen av insektsgifter. En studie i majnumret 2010 av Pest Management Control undersökte därför hur två kommersiella Bt-stammar påverkade födosöksbeteendet hos humlan Bombus terrestris.
Forskarna använde kolonier som fötts upp i laboratorium och kunde konstatera att exponering för någon av de modifierade växterna inte påverkade insekternas födosök. De påpekade samtidigt att "säkra slutsatser om farorna med Bt för humlor kräver mer kunskap om de koncentrationer av Bt-produkter som faktiskt finns i miljön".
För att undersöka hur Bt-grödor påverkar marken samlade forskare in jordprover från Bt-bomull som odlats under nät för att förhindra korspollinering. Resultaten publicerades i septembernumret 2009 av Environmental Monitoring and Assessment.
Forskarna analyserade halterna av kol, kväve och fosfor samt flera markenzymer i proverna. Slutsatsen var att odling av Bt-grödor inte innebar någon risk för ekosystemen.
Trots långvarig offentlig debatt pekar den vetenskapliga litteraturen hittills inte på några tydliga miljömässiga nackdelar med Bt-grödor. Samtidigt betonar forskarna själva behovet av fortsatta och långsiktiga studier, särskilt gällande proteinspridning i marken och effekter på pollinerare, för att kunna ge helt säkra svar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online