1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Farorna med CFL-lampor – vad du bör veta innan du köper

Kompaktlysrör, ofta kallade CFL-lampor, är utformade för att passa vanliga lampsocklar och fungerar som ett energisparande alternativ till traditionella glödlampor. Lamporna finns antingen som enkelkapslade enheter med spiralformade eller förlängda U-formade rör, eller som dubbelkapslade modeller där röret skyddas av ett extra glaskolvhölje. Innan du införskaffar CFL-lampor till hemmet, skolan eller arbetsplatsen är det klokt att känna till de risker som kan vara förknippade med dem.

Kvicksilverinnehåll

Trots att CFL-lampor är mycket energieffektiva innehåller varje lampa cirka 5 mg elementärt kvicksilver, enligt U.S. Army-Ft. Wood. Tillverkaren General Electric påpekar att mängden motsvarar ungefär spetsen på en kulspetspenna och hävdar att kvicksilvret är ett nödvändigt och oersättligt ämne som gör att lampan kan fungera som en effektiv ljuskälla utan att utgöra någon fara vid normal användning.

Elementärt kvicksilver är dock ett bioackumulerande neurotoxin som påverkar flera neurologiska funktioner. Höga exponeringar kan skada njurarna, leda till andningssvikt och i värsta fall döden. Kvicksilver samlas dessutom i miljön, där det avdunstar till luften och lakar ut i grundvatten och vattendrag.

Strålningsutsläpp

CFL-lampor granskas av den amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten (FDA) som elektroniska produkter som avger ultraviolett strålning. Fram till maj 2011 fanns dock inga specifika standarder eller krav på årsrapportering för tillverkarna, eftersom lampornas strålnivåer bedömdes som försumbara. Enligt FDA avger CFL-lampor små mängder UVA-, UVB- och infraröd strålning.

Den australiensiska strålskydds- och kärnsäkerhetsmyndigheten (ARPANSA) har testat CFL-lampor från olika tillverkare. Med undantag för personer med ljuskänsliga medicinska tillstånd, som lupus, bedömde myndigheten att lamporna är lämpliga att använda på avstånd över cirka 25 cm. Vid belysning nära kroppen, exempelvis bordslampor, rekommenderas därför dubbelkapslade modeller.

Elektrisk överkänslighet

Elektrisk överkänslighet, även kallad elöverkänslighet eller elektromagnetisk överkänslighet, är en erkänd funktionsnedsättning som ger kroniska och systemiska reaktioner på de elektromagnetiska fält som avges från elledningar, elektrisk utrustning, transformatorer och lysrörsbelysning – inklusive CFL-lampor. Enligt Research & Training Center on Independent Living upplever cirka 8 miljoner amerikaner besvär kopplade till elektrisk överkänslighet.

Symtomen omfattar nervsystembesvär som huvudvärk, trötthet, stress och sömnstörningar, hudreaktioner som stickningar, brännande känsla och utslag, samt muskelvärk och en rad andra hälsoproblem. CFL-lampor bidrar till dessa besvär genom sin elektromagnetiska strålning.

Elektromagnetisk strålning

Elektromagnetisk strålning, även kallad elektromagnetiska frekvenser (EMF), är en naturligt förekommande energi. Teknologiska framsteg, bland annat CFL-lampor, har ökat nivåerna av EMF i vår moderna miljö. Begreppet omfattar även så kallad smutsig el, elektrisk förorening och radiovågor.

De flesta EMF-fält vi utsätts för dagligen, inklusive dem från CFL-lampor, utgörs av icke-joniserande strålning som betraktas som säker. Enligt ElectroSensitivity UK News kan lamporna dock innebära betydande ackumulerade risker för personer med elöverkänslighet.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online