Den kan inte ses, lukta, smaka eller kännas, men radon är idag en av de största säkerhetsriskerna i hemmet. Gasen som stiger naturligt ur berggrunden är i själva verket ett radioaktivt gift. I bostäder med källare eller dålig ventilation samlas gasen och kan öka risken för lungcancer för alla i hushållet. Radon verkar på kroppen på cellulär nivå, och effekterna byggs upp successivt över lång tid.
Radon finns överallt. Det är en biprodukt av sönderfallet av naturligt förekommande radioaktiva ämnen i marken. Varje landmassa på jorden avger någon nivå av radon från marken, och på vissa platser tar sig gasen även in i dricksvattnet. Vanligtvis förekommer radon inte i koncentrationer höga nog att utgöra någon hälsorisk. I byggnader där förorenad luft får ansamlas börjar dock de långsiktiga riskerna med radonexponering öka.
Radon avger en specifik typ av strålning som kallas alfastrålning, vilken består av två protoner bundna till två neutroner. Tekniskt sett handlar det helt enkelt om atomkärnan i en heliumatom. Alfastrålning har positiv laddning, och när den passerar genom organiskt material som celler orsakar den störningar på atomnivå. Den goda nyheten är att alfastrålning är den minst energirika formen av strålning. Den saknar kraft att tränga igenom hud eller ens ett papper. Om materia som avger alfastrålning däremot förtärs eller inandas kan det dock åstadkomma omfattande inre skador.
Förvånansvärt nog krävs endast en enda genetiskt förändrad cell för att starta processen som så småningom leder till en cancerös, potentiellt livshotande tumör. När alfapartiklar träffar cellerna i lungorna är många typer av skador möjliga. En cell kan förstöras direkt om skadan är alltför svår. Å andra sidan kan skador på en cell och dess delar ofta repareras. Skador på cellens genetiska information, DNA, är de mest problematiska. Om de inte repareras eller omedelbart förstörs kan en cell med skadat DNA bli cancerös.
Skador på det genetiska materialet i en cell är inte alltid permanenta. Om endast en sträng av DNA-dubbelhelix bryts har cellen mekanismer för att laga den. Cellen kan upptäcka var DNA:t är skadat och framställa lämpliga molekyler för att reparera brottet. Två brutna strängar utgör ett betydligt större problem. Med den genetiska informationen sönderriven ökar risken för fel under reparationsprocessen. Om strängarna inte återförenas på rätt plats kan cellen faktiskt producera gifter som dödar närliggande celler. I värsta fall replikerar en felaktigt reparerad cell sig själv och bildar en cancerös tumör.
Eftersom radon inte kan upptäckas med sinnena är mätning det enda sättet att veta om din bostad har förhöjda halter. Mätningen görs enklast med spårfilmsdosimetrar som placeras ut i några månader, helst under eldningssäsongen. I Sverige rekommenderas att halten hålls under 200 becquerel per kubikmeter luft. Förhöjda värden kan ofta åtgärdas genom förbättrad ventilation, tätning av källargolv eller installation av radonsug.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online