Köldmedier kan utgöra en brandfara eller vara giftiga, eller ha andra farliga biologiska effekter. Dessutom kan vissa köldmedier skada ozonlagret. Säkerhetsklassificeringen baseras på faktorer som tryck och risk vid inandning. Kemiska blandningar klassificeras alltid efter den mest farliga kemikalie de innehåller.
Köldmedier i klass 3 för brandfarlighet – som de kolvätebaserade köldmedierna etan, propan och butan – är lättantändliga vid 21 grader Celsius och ett tryck på 101 kilopascal, alltså normalt atmosfärstryck.
För att minska risken för eldsvåda eller explosion bör användaren alltid övervaka dessa köldmedier, förvara dem i ett välventilerat utrymme, använda explosionskyddad förvaring, hålla dem borta från öppen låga samt placera dem på platser där få personer vistas.
Köldmedier i toxicitetsklass B, som ammoniak, är giftiga redan vid koncentrationer under 400 ppm (miljondelar). Köldmedier i klass A – som etan, koldioxid och butan – betraktas däremot som ofarliga vid den koncentrationsnivån.
Användare bör undvika att andas in eller råka svälja köldmediet, samt se till att det inte kommer i kontakt med huden. Använd alltid den personliga skyddsutrustning som anges i köldmediets säkerhetsdatablad (SDS) vid hantering. Säkerhetsdatabladen finns tillgängliga online eller direkt från tillverkaren.
Vissa köldmedier, exempelvis det traditionella hydroklorfluorkolvätet R-22, har bedömts kunna vara svagt cancerframkallande. Andra köldmedier, som klorfluorkolvätena R-11 och R-12 samt tetrafluoretanet R-134a, klassificeras däremot inte som cancerframkallande. Trots detta bör samma försiktighetsåtgärder vidtas som vid hantering av giftiga köldmedier.
Många köldmedier står under högt tryck för att kunna användas i kylsystem. Använd därför specialkonstruerade system som tål trycket, inspektera regelbundet behållaren efter läckage eller fysiska skador och följ alltid köldmediets specificerade tryckgränser vid fyllning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online