Luftföroreningar uppstår när partiklar och gaser från kemikalier och gifter sprids i luften vi andas. Dessa ämnen kan orsaka omfattande skador på både miljön och människors hälsa, med allt från akuta besvär till allvarliga kroniska sjukdomar som följd. Vissa grupper är extra utsatta – framför allt små barn, äldre samt personer med lung- eller hjärtsjukdomar.
Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattar att luftföroreningar varje år bidrar till cirka sju miljoner för tidiga dödsfall världen över, vilket gör dem till en av de största miljöhoten mot folkhälsan.
Eftersom luftföroreningar direkt påverkar luften vi andas kan de utlösa flera farliga hälsotillstånd. Kortsiktiga symtom inkluderar hosta, rinnande eller täppt näsa, halsont, ökad slembildning, bröstsmärta och andnöd.
På längre sikt kan föroreningarna skada lungvävnaden permanent och ge upphov till kroniska andningsbesvär. Inandning av gifter som arsenik, kromater och radioaktiva partiklar kan dessutom vara cancerframkallande. Personer som redan lider av astma eller kronisk bronkit löper en särskilt hög risk att drabbas hårt.
Speciellt farliga är de så kallade finkorniga partiklarna (PM2,5), som är så små att de tränger djupt ner i lungorna och till och med kan passera över i blodet. Även ozon nära markytan och kvävedioxid, som främst kommer från trafiken, förknippas med försämrad lungfunktion och ökad luftvägsinflammation.
Luftföroreningar påverkar inte bara andningsorganen. Stressen som föroreningarna utsätter kroppen för kan förvärra hjärtsjukdom och utlösa kärlkramp med bröstsmärta som symptom. Partiklar i luften kan även irritera ögon och hud.
Kolmonoxid är ett annat farligt ämne – det kan orsaka huvudvärk och illamående samt försämra koncentrationsförmågan och den mentala vakenheten. Dessutom har flera giftiga ämnen i luftföroreningar kopplats till neurologiska och reproduktiva störningar, och vissa kan öka risken för cancer.
Föroreningarna i luften får också allvarliga konsekvenser för naturen. När utsläpp blandas med fukt i atmosfären bildas surt regn, som vid nedfall förgiftar floder och sjöar, skadar skogar och hindrar växtlighet från att utvecklas normalt.
Ansamlingen av växthusgaser i atmosfären bidrar samtidigt till den globala uppvärmningen, vilket leder till stigande havsnivåer och klimatförändringar över hela jorden. Ett varmare klimat innebär dessutom starkare UV-strålning, vilket i sin tur ökar risken för hudcancer hos människor.
De negativa effekterna av luftföroreningar får ringar på vattnet i hela samhällsekonomin. Sjuka medarbetare innebär minskad produktivitet, och kostnaderna för att vårda patienter med luftföroreningsrelaterade sjukdomar är enorma – en börda som i slutändan bärs av offentliga budgetar och skattebetalare.
Jordbruket och andra näringar som är beroende av en fungerande natur drabbas särskilt hårt. Skördeskador orsakade av marknära ozon, försurade sjöar och skogar samt klimatförändringarnas konsekvenser hotar livsmedelsproduktionen och därmed både sysselsättning och matförsörjning.
Luftföroreningar är ett tvärvetenskapligt problem som berör hälsa, miljö och ekonomi samtidigt. Att minska utsläppen – genom renare energi, bättre kollektivtrafik och striktare emissionskrav – är därför en investering som lönar sig på många plan, både för individens hälsa och för samhället i stort.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online