1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Kan markföroreningar påverka vattenföroreningar?

Markföroreningar påverkar inte bara den jord vi lever på, utan även vattnet vi dricker. Föroreningar i marken kan på flera sätt ta sig vidare till grundvatten, sjöar och vattendrag och därigenom orsaka allvarliga vattenföroreningar. Särskilt betydelsefulla är föroreningar från så kallade icke-punktliga källor – det vill säga källor som indirekt släpper ut föroreningar i miljön snarare än via ett tydligt definierat utsläppsställe.

Typer av föroreningar

Bland de markföroreningar som kan orsaka vattenföroreningar finns framför allt gödningsmedel som nitrater och fosfater. Avloppsvatten från människor och djur kan också bidra till vattenföroreningar från landbaserade källor. Dessutom återfinns rester av bekämpningsmedel i vatten nära jordbruk där kemikalierna spridits på grödor.

Överskottet av näringsämnen som nitrat och fosfat kan dessutom leda till övergödning, så kallad eutrofiering. Detta stimulerar kraftig alg- och växttillväxt i sjöar och hav, vilket i sin tur orsakar syrebrist och hotar både fiskbestånd och andra vattenlevande organismer.

Icke-punktliga föroreningskällor

Föroreningar från icke-punktliga källor når våra vatten på flera olika sätt. När det regnar sköljs gödningsmedel och bekämpningsmedel som applicerats på åkrar ut i närliggande vattendrag. Regnvattnet kan samtidigt bära med sig djurexkrementer och bakterier till sjöar och floder, vilket ytterligare försämrar vattenkvaliteten och kan utgöra en risk för både människors hälsa och den biologiska mångfalden.

Hantering av icke-punktliga källor

Jordbruksverksamhet kan skada ekologiska livsmiljöer och vattendragens naturliga strukturer. Den amerikanska miljöskyddsmyndigheten (EPA) rekommenderar att icke-punktliga föroreningskällor hanteras genom kontroll av sedimentation och överbetning av boskap, reglering av anläggningar med inhägnade djur samt en begränsad och noggrant planerad användning av bekämpningsmedel.

Genom goda odlingsmetoder, buffertzoner längs vattendrag och ansvarsfull hantering av gödsel och kemikalier kan jordbruket minska sitt avtryck på vattenmiljön avsevärt – till nytta för både naturen och vårt dricksvatten.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online