Destillation är en process som används inom många branscher för att rena vätskor. Vid destillationen förångas ett flytande ämne, ångan kondenseras därefter delvis, och den kvarvarande vätskan eller gasen blir förbättrad eftersom den nu innehåller en högre koncentration av de önskade ämnena – fria från oönskade element. Processen används ibland för att avlägsna fasta partiklar från en vätska genom att lämna dem kvar i kokkärlet. Den används även för att skilja jäst och avfallsprodukter från alkoholhaltiga drycker, så att endast den konsumbara vätskan återstår. Ibland används destillation dessutom för att separera två olika slutprodukter från samma råvara, till exempel när gas och raffinerad olja skiljs åt från råolja.
Här nedan går vi igenom tre av de vanligaste tillämpningarna: oljeraffinering, sprittillverkning och vattenrening.
Råolja destilleras i raffinaderier till ett flertal produkter, bland annat de bränslen vi använder för att driva våra bilar och värma våra hem. Ur råoljan framställs nafta, som är en viktig råvara vid plasttillverkning, samt fotogen, som används i flygbränsle och för belysning och matlagning utanför elnätet. Råoljan destilleras också till dieselbränsle för transportsektorn, smörj- och bränsleoljor samt bitumen – ämnet som ingår i beläggningsmaterial för vägar och motorvägar.
I dagens raffinaderier används fraktionerad destillation för att separera dessa komponenter från råoljan. I processen värms råoljan i botten av ett destillationstorn. När den når sin kokpunkt på cirka 400 grader Celsius börjar beståndsdelarna stiga uppåt tills de når sina respektive kokpunktsnivåer. Gaserna samlas på den svalaste platsen, nära tornets topp, medan övriga beståndsdelar lägger sig på olika nivåer beroende på kokpunkt – nafta vid cirka 110 grader och diesel vid cirka 250 grader, till exempel. Varje produkt tas därefter ut ur tornet och förpackas för försäljning och transport.
Sprit, eller stark alkohol, destilleras med hjälp av ett av två system: kontinuerlig kolonndestillation eller destillation i panna (så kallad pot still). Nästan all sprit i mellanklassproduktion framställs med kontinuerlig destillation, medan exklusiva produkter som konjak och maltwhisky destilleras i pannor.
Pannor är relativt enkla apparater. De består av en behållare där råmäsken – till exempel whisky – kokas. Ångan stiger och kondenseras i behållarens överdel, där den samlas och rinner genom ett rör ner i uppsamlingsbehållaren. Den renade vätskan är den färdiga spriten, som därefter kan smaksättas genom exempelvis lagring på ekfat eller filtrering genom kol.
Kontinuerliga destillerier fungerar annorlunda. Här leds råprodukten från en jäsningskammare genom ett ånglås och in i en panna, som är kopplad till en kondenseringskolonn där slutprodukten fångas upp. Fördelen med detta system är att råmaterial kan tillföras kontinuerligt samtidigt som slutprodukten skördas löpande – något som gör processen betydligt mer effektiv för storskalig produktion.
Destillerat vatten är en av de renaste och helt smakfria formerna av dricksvatten och framställs genom en enkel förångningsprocess. En typisk vattendestillator har en värmekammare i botten, där obehandlat vatten kokas, samt en kondenseringskupol på toppen, där ångan kondenseras och leds ner i en steril behållare.
Det finns många varianter av vattendestillatorer – allt från små, enkla hushållsapparater till enorma och komplexa industriella anläggningar. Oavsett storlek använder de i princip samma grundprocess, som effektivt avlägsnar salt, mineraler, organiskt material, metaller, jordpartiklar och alla andra potentiellt skadliga ämnen från vattnet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online