Den holländske vetenskapsmannen Antony van Leeuwenhoek beskrev bakterier för första gången år 1673, vilket lade grunden för utvecklingen av gärningsteorin om sjukdomar samt hygienrutinerna för det offentliga dricksvattensystemet. Bakterier finns överallt: i luften, i tarmarna hos däggdjur och människor, i jorden och i vattnet. Vissa bakterier är nyttiga, exempelvis tarmfloran eller de som används för att framställa antibiotika. Andra är skadliga, som koliforma bakterier i vatten som kan orsaka sjukdom.
Koliforma bakterier i olika former finns i tarmkanalen hos däggdjur och människor och sprids därför via avföring. De tar sig in i dricksvattensystemet genom dagvatten eller jordbruksavrinning, översvämningar samt läckande avloppsrör under markytan. Medan de flesta koliforma bakterier inte orsakar sjukdom gör vissa stammar det, till exempel Escherichia coli (E. coli). Vatten som kontaminerats med E. coli utgör ett allvarligt hälsoproblem, vilket är anledningen till att kommunala vattenverk rutinmässigt testar för dess förekomst i den offentliga vattenförsörjningen.
Felaktigt installerad eller eftersatt utrustning, eller ett bristfälligt brunnsystem, kan orsaka bakteriell kontaminering av dricksvattnet. Vid nybyggnation måste en brunn återfyllas ordentligt runt brunnshylsan, och alla rör och öppningar måste tätnas så att grundvatten inte sipprar ner i brunnen. Äldre brunnar, eller mark som utsatts för kraftiga översvämningar, kan leda till att det underjordiska systemet förskjuts eller börjar läcka. Rör som har flyttats på sig kan dessutom orsaka backflöde, vilket leder bakteriebepälat vatten in i dricksvattenförsörjningen.
Biofilm är den bakteriella beläggning som täcker insidan av rören i ett dricksvattensystem. Trots att materialet verkar slätt har ett vattenrör mycket små åsar och ojämnheter där sediment, mineralavlagringar och små organiska partiklar samlas. Stora ansamlingar av koliform biofilm kan växa och till slut lossna från kolonin och följa med vattenströmmen genom rören. Kopparrör, ett vanligt material för vattenledningar, har bakteriostatiska egenskaper som är kända för att minska bildningen av biofilm. I takt med att alternativa ledningsmaterial blir allt vanligare, såsom tvärbundna polyetenrör (PEX), PVC-rör och de galvaniserade järnrör som finns i många äldre hem, kan biofilm dock lättare kontaminera dricksvattnet i en enskild byggnad eller bostadsenhet.
Under jorden stiger bakterier naturligt uppåt mot ytan när grundvattnet rör sig genom jordlagren. En djupt grävd brunn med otillräcklig eller helt saknad filtrering samlar på sig bakterier som färdas genom jorden, eller låter dem ackumuleras i själva vattnet. Även om husägaren kan installera ett filtersystem vid utloppspunkten ovan jord, varnar myndigheten New Hampshire Department of Environmental Services för att kontamineringen ibland kan bli så kraftig att den överväldigar filtret. Felfunktioner eller skador på systemet, till exempel vid reparationer eller byggarbete i närheten, kan dessutom spräcka den underjordiska utrustningen och föra in bakterier från den omgivande miljön.
Regelbunden provtagning av brunnsvatten, korrekt installation och löpande underhåll av rör och filter är de viktigaste åtgärderna för att hålla dricksvattnet fritt från skadliga bakterier. Kontakta din kommun eller en certifierad laboratorietjänst om du misstänker föroreningar i ditt vatten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online