USA:s statliga revisionsverk, Government Accountability Office, konstaterade redan 1995 att skolbarn i landet löper betydande risk att utsättas för en rad miljöförhållanden som kan hota både deras hälsa och förmåga att lära sig. Miljöfaror som dålig ventilation, läckande tak och föråldrade värme- och ventilationssystem äventyrar hälsa och välbefinnande hos tusentals barn i offentliga skolor över hela landet.
Framför allt fyra problemområden återkommer: asbest, radon, mögel och bekämpningsmedel. Många skoldistrikt arbetar idag aktivt med att identifiera och åtgärda dessa miljöproblem i sina skolor.
År 1986 blev lagen om asbestfara och åtgärdsprogram, Asbestos Hazard Response Act, lag. Lagen kräver att alla skolor inspekterar byggmaterial som kan innehålla asbest, samt att en hanteringsplan finns på plats för att förebygga eller minska asbestfaran.
Asbestfibrer har historiskt tillsatts i många byggnadsprodukter för att förstärka materialet, öka dess värmetålighet och fungera som isolering. De flesta människor utsätts dagligen för små mängder asbest utan skadliga effekter, men om asbestmaterial rubbas eller skadas kan fibrer frigöras och inandas, vilket medför risk för allvarliga lungsjukdomar. Barn är särskilt känsliga för sjukdomar orsakade av asbestinhalation. Skolpersonal utbildas därför för att upptäcka och bedöma asbestfara, samt att anlita behöriga yrkesmän för att avlägsna och kassera asbesthaltigt material på ett säkert sätt.
Enligt den nationella undersökningen National School Radon Survey har cirka 19,3 procent av alla skolor ohälsosamt höga halter av radon i åtminstone en del av byggnaden. Radon är en osynlig och luktfri gas som tränger in i byggnaders källare och bottenvåningar genom att sippra upp ur marken under huset och sedan sugs in via ventilationskanaler, dörrar och fönster.
Gasen är farlig eftersom den sönderfaller till radioaktiva mikroskopiska partiklar som kan fastna i lungorna och där orsaka strålningsskador. I februari 1999 började myndigheten Environmental Protection Agency (EPA) rekommendera regelbundna radonmätningar i alla skolbyggnader.
Mögel behöver fukt för att växa och trivs bäst i fuktiga miljöer med hög luftfuktighet. Läckande tak, rör, grundkonstruktioner och fönster utgör potentiella grogrunder. Svampen kräver syre, vatten och någon form av näringskälla – vilket kan vara praktiskt taget vad som helst, exempelvis papper, mattor eller isoleringsmaterial.
För att få bukt med mögel måste fuktkällan elimineras och den relativa luftfuktigheten hållas mellan 30 och 50 procent. Mögel förvärrar allergier och andningsbesvär hos känsliga individer och kan hos vem som helst orsaka ögonirritation, näsproblem och lungproblem. Även dött mögel kan bidra till hälsoproblem hos vissa människor.
Bekämpningsmedel används för att kontrollera, utrota eller avskräcka insekter, gnagare och andra skadedjur. I USA finns det för närvarande ingen federal lag som reglerar deras användning i skolor, även om flera delstater själva infört begränsningar. Vissa delstater kräver att endast utbildade yrkespersoner får utföra besprutning, och att typ av preparat samt mängd alltid anges.
Tillförlitliga data om bekämpningsmedlens kort- och långtidseffekter på hälsan saknas dock ofta. Därför samarbetar många skolor med EPA för att ta fram tydliga riktlinjer. Ett flertal delstater har de senaste åren valt att begränsa kemikalieanvändningen genom att satsa på alternativa metoder, bland annat:
En säker och hälsosam skolmiljö är en grundförutsättning för god inlärning. Genom regelbundna inspektioner, radonmätningar, fuktkontroll och varsam kemikaliehantering kan skolor skydda elevernas hälsa – och ge varje barn bästa möjliga förutsättningar att må bra och utvecklas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online