Den förstärkta växthuseffekten är människans bidrag av växthusgaser till atmosfären, vilket kan leda till förödande klimatförändringar. När lagret av växthusgaser i atmosfären tjocknar fångas mer värme in mellan planetens yta och gaslagret, vilket gör att jorden blir allt varmare. Uppvärmningen av jordens yta får djupgående konsekvenser. Redan 2010 visade den förstärkta växthuseffekten tydliga tecken på stigande havsnivåer, mer extrema väderförhållanden och radikala förändringar i sociala mönster.
Stigande temperaturer får polarisarna, glaciärer utanför polarregionerna, Grönlandsisen och delar av Antarktis att smälta, vilket leder till högre havsnivåer. Enligt FN:s klimatpanel (IPCC) förväntas havsnivåerna stiga med cirka 50 centimeter globalt fram till år 2100. Denna till synes blygsamma ökning kan få allvarliga konsekvenser världen över: hela stränder kan försvinna, stora delar av låglänta östat som Kiribati och Tuvalu kan eroderas kraftigt, och det framträngande havet kan hota viktiga sötvattensmagasin.
En av de mest betydelsefulla effekterna kan drabba Australien, där 85 procent av befolkningen bor inom en timmes bilfärd från kusten. Experter räknar med att den australiska kustlinjen kommer att flyttas inåt land med ungefär hundra gånger den vertikala höjningen av havsytan – vilket skulle kunna innebära att kusten drar sig tillbaka upp till 50 eller till och med 100 meter.
När haven värms upp lagras större mängder energi i dem, vilket driver fram mer extrema väderfenomen. Detta har lett till fler stormar, kraftigare nederbörd, översvämningar och även torka runt om i världen. Enligt National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA) var 2005 det dittills varmaste året som registrerats.
Samma år bildades tre orkaner av kategori 5 i Atlantbassängen för första gången i historien, över 200 dagliga värmerekord slogs i sex olika amerikanska delstater, skogsbränder härjade på motsvarande 3,4 miljoner hektar, nästan en meter regn föll i Mumbai under ett dygn, och både Europa och Amazonas upplevde sina värsta torkor på årtionden.
Den allvarligaste effekten av den globala uppvärmningen på vädret är dess koppling till värmeböljor. Värme är dödligare än någon annan väderrelaterad naturkatastrof, särskilt i tätbefolkade stadsområden, och i takt med att jordens befolkning fortsätter att växa blir städerna allt större.
Värmeböljan i Europa 2003 krävde cirka 35 000 liv, och enligt en studie publicerad i tidskriften Science 2004 fanns inget som tydde på att trenden med stigande globala temperaturer skulle brytas.
Det enda positiva som kan utläsas ur den förstärkta växthuseffekten verkar vara socialt. Mänskligheten står inför potentiellt förödande konsekvenser av den globala uppvärmningen, och för att skydda oss mot de värsta effekterna behöver vi minska vårt beroende av fossila bränslen och övergå till förnybara energikällor med betydligt lägre skadliga utsläpp.
Utvecklingen av dessa tekniker skulle kunna ge en ekonomisk uppgång genom nya jobb och marknader, samt leda till nationell och individuell energiobefrielse. Dessutom har många familjer och individer blivit mer energimedvetna och börjar spara energi samt välja alternativa lösningar som hybridbilar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online