Mögel kan orsaka allergener och irritationsämnen, och i vissa fall bilda giftiga ämnen som kallas mykotoxiner. Om mögel vidrörs eller inandas kan det utlösa allergiska reaktioner som liknar dem vid höfeber eller gräsallergi. Enligt USA:s miljöskyddsmyndighet (EPA) kan mögel dessutom förvärra astmasymtom. Innehåller möglet mykotoxiner och sporerna inandas kan allvarligare besvär uppstå. De mest utsatta grupperna är äldre, små barn, personer med allergi eller astma samt personer med nedsatt immunförsvar.
Mögel är en mikroorganism som bryter ner organiskt material, trivs i fuktiga miljöer och släpper ut sporer i luften. Det finns över 100 000 olika sorters mögel. Mögel räknas som en typ av svamp, och utomhus spelar den en viktig roll i naturen genom att bryta ner löv och annat växtavfall. Problemet är att mögel också trivs i fuktiga områden i hem och andra byggnader.
Till skillnad från de flesta svampar livnär sig mögel inte genom fotosyntes utan via det organiska material som det växer på. Under rätt förhållanden kan det därför spridas snabbt och syns som vita, gröna, gråa eller svarta fläckar.
Fukt är en grundförutsättning för att mögel ska kunna växa. Mögel inomhus hittas ofta på tyg och trä, runt rörledningar, nära luftkonditioneringsanläggningar och luftfuktare, samt på byggmaterial som gipsskivor, spånskivor och mattor.
Mögeltillväxt börjar vanligtvis när sporer kommer in utifrån genom dörrar eller fönster och landar på fuktiga ytor inomhus. Så länge fukten kvarstår fortsätter möglet att frodas och föröka sig.
Mögelsporer kan ge tydliga besvär som nästäppa, kliande hals, hosta, nysningar, röda ögon och hudutslag. Symtomen kan uppträda direkt vid exponering, men de kan också dröja tills efter långvarig kontakt med möglet. För personer med astma kan mögelsporer försvåra sjukdomsbilden och utlösa allvarligare astmaanfall.
De farligaste mögeltyperna är de som producerar mykotoxiner, bland annat stachybotrys (svartmögel) och aspergillus. Dessa har kopplats till allvarliga hälsoproblem som luftvägssjukdomar, minnesproblem och hjärnskador. Hälsomyndigheter har även pekat på samband mellan exponering för toxiskt mögel och njurcancer, matstrupscancer samt leukemi.
Långvarig exponering för mykotoxinbildande mögel har dessutom kopplats till det så kallade ”sjuka hus”-syndromet – ett tillstånd där människor i en byggnad blir sjuka på grund av fukt, läckage eller ventilationsproblem som gör att mögel kan växa och spridas.
Det bästa sättet att förebygga mögel är att hålla luftfuktigheten i hemmet under 60 procent, åtgärda läckage från rör, tak eller fönster omedelbart samt rengöra och torka hemmets innehåll ordentligt efter en översvämning.
Finns mögel redan i hemmet måste du först eliminera fuktkällan och därefter rengöra området noggrant. Enligt amerikanska smittskyddsinstitutet CDC kan mögel på hårda ytor tas bort med kommersiella rengöringsprodukter, tvål och vatten, eller en lösning av klor och vatten. Se till att ha god ventilation under arbetet och låt ytorna torka ordentligt efteråt.
Sitter möglet på porösa material, som mattor, filtar eller gardiner, behöver dessa föremål tas bort från hemmet och kastas. Mögel kan också finnas på platser som inte är direkt synliga, exempelvis i ventilationskanaler, inne i väggar eller ovanför taket. Misstänker du mögel på sådana ställen bör du kontakta en professionell sanerare för att få problemet åtgärdat på ett säkert sätt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online