Kroppen är mycket effektiv när det gäller att reglera sin egen temperatur. När utetemperaturen stiger ökar kroppen svettproduktionen, andningsfrekvensen och blodflödet för att underlätta nedkylningen. Men när temperaturen överstiger cirka 38 °C (101 °F), eller vid hög luftfuktighet, får kroppen allt svårare att upprätthålla en stabil temperatur. Detta kan leda till värmestress – ett tillstånd som kännetecknas av olika graders värmesjukdom.
En stigande kroppstemperatur är det vanligaste tecknet på värmestress. I början stiger temperaturen endast måttligt, upp till runt 38 °C. Lämnas personen kvar i den heta miljön förlorar kroppen helt sin förmåga att reglera sig själv, och temperaturen kan då skjuta i höjden till över 41 °C. I takt med att temperaturen stiger tillkommer allvarliga symtom som förvirring, delirium, kramper och i slutändan koma.
Den första märkbara förändringen är kraftigt svettig hud. Kroppen svettas intensivt för att kyla ner sig genom avdunstning. När kroppen börjar tappa förmågan att svettas blir huden fuktig och kladdig, ofta med en blek ton. Så småningom torkar huden ut och blir röd och het vid beröring. Varje stadium speglar en ökande svårighetsgrad av värmestress – från värmesvikt mot livshotande värmeslag.
Neurologiska symtom uppträder när den stigande kroppstemperaturen påverkar hjärnans funktion. Yrsel, huvudvärk, nedsatt muskelkoordination och lätta förändringar i mentalt tillstånd, såsom obehagskänsla eller oro, är tidiga varningstecken. När tillståndet förvärras ökar även svårighetsgraden av dessa symtom, och det tillkommer förvirring och onormalt beteende. I de sena stadierna kan kramper och koma inträffa.
Illamående är ett av de allra tidigaste tecknen på värmesvikt, enligt en studie från 2007 som utfördes av forskare vid Heidelbergs universitet i Tyskland. Kräkningar följer ofta på illamåendet och försvårar tillståndet ytterligare genom uttorkning. Under de måttliga stadierna av värmestress är en snabb men svag puls på 120–200 slag per minut vanlig. I vissa fall, när värmestress leder till multisystemorgansvikt, kan gulfärgning av ögonvitan och urinretention också förekomma.
Tillräckligt vätskeintag är ett av de enklaste och mest effektiva sätten att förebygga värmestress. Drick tillräckligt för att ersätta den vätska som förloras genom svettning – en kombination av vatten och elektrolythaltiga drycker, exempelvis sportdrycker, är idealisk. Ljus och löstsittande klädsel hjälper kroppen att avge värme genom huden. Regelbundna pauser i skuggan är ett måste under dagar med hög temperatur eller luftfuktighet, särskilt om aktiviteten är fysiskt krävande.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online