I USA sker reningen av avloppsvatten främst på två sätt: via kommunala reningsverk eller via privata septiktankar (slamavskiljare). Båda metoderna bygger på en flerstegsprocess som omvandlar det vatten som spolas ner i toaletten till rent, återanvändbart vatten. En avgörande roll i denna process spelas av mikroorganismer. System som förlitar sig på mikroorganismer för att rena avloppsvatten indelas i två huvudkategorier: aeroba och anaeroba. Aeroba system tillför aktivt syre till processen, medan anaeroba system är slutna och fungerar utan syre. Aeroba system är särskilt lämpade för områden som saknar tillgång till kommunala reningsverk, men där markförhållandena inte tillåter en traditionell septiktank.
Vanligt hushållsavloppsvatten innehåller proteiner, fetter, kolhydrater, tvättmedel, tvåler och urinämnet urea. Alla dessa ämnen består i grunden av syre, kol och väte. Mikroorganismer renar vattnet genom att bryta ner avfallet och omvandla det till koldioxid och vatten. För att klara detta använder mikroorganismerna syre som bränsle. Aeroba reningssystem ser till att det alltid finns gott om syre tillgängligt, vilket ger mikroorganismerna en stadig energitillförsel. Eftersom de inte behöver förbruka det syre som redan finns i avfallet behålls mer syre i det renade vattnet – något som gynnar miljön.
Ett stort antal olika aeroba organismer deltar i reningen. Svampar, bakterier, hjuldjur och protozoer återfinns naturligt i avfallsprodukter. Skadliga patogener utgör bara en mycket liten del av bakteriefloran i avloppsvatten. De flesta bakterierna lever just av de näringsämnen som finns i vattnet. Genom att kontinuerligt tillföra både avfall och syre skapar aeroba reningssystem ideala förutsättningar för bakterierna att arbeta och föröka sig – vilket i sin tur gör hela reningsprocessen ännu effektivare.
Aerob vattenrening är ett miljövänligt alternativ, eftersom de inblandade mikroorganismerna kan beskrivas som naturens ultimata återvinnare. De tar hand om föreningar som vi själva inte kan använda, bryter ner dem till sina enklaste byggstenar och lämnar sedan tillbaka dem till naturen. Samma mikroorganismer förekommer redan naturligt i våra ytvatten, så de organismer som följer med det renade vattnet ut i naturen utgör ingen främmande inblandning och orsakar ingen negativ påverkan.
Kommunala reningsverk kombinerar ofta både aeroba och anaeroba processer, men den biologiska reningen är bara ett steg bland många. Vattnet filtreras dessutom flera gånger för att avlägsna fasta partiklar, och därefter desinficeras och mineraliseras det innan det släpps ut eller återanvänds. Även naturen själv utnyttjar aerob rening: våtmarker, som är rika på aeroba mikroorganismer, fungerar som naturliga reningssystem inom sitt komplexa ekosystem.
Ett av de mest kända aeroba avloppssystemen för hushåll är komposteringstoaletten. Avfallet hamnar i en trumma där det samlas upp och lagras. Trumman är lufttät så att ingen lukt läcker ut, men en ventilationsrör med skorsten ger samtidigt utlopp för gaser och en konstant tillförsel av syre till mikroorganismerna. Systemet har även en värmeelement som håller innehållet vid optimal temperatur. Användaren vrider om trumman regelbundet för att blanda fast och flytande material jämnt och för att reglera temperaturen internt. Renat vatten rinner av, och efter några månader kan den torra och hygieniska fasta resten tas bort. Många använder denna restprodukt som gödsel för växter och träd – ett perfekt exempel på kretslopp i praktiken.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online