Kreosot bildas när kol, bokträ eller andra träslag bränns vid mycket höga temperaturer. Ämnet kan även utvinnas från kådan hos kreosotbusken. Den vanligaste formen av kreosot på arbetsplatser och inom områden med farligt avfall är kreosot framställt ur stenkolstjära.
Kreosot från stenkolstjära används ofta i träskyddsmedel och har även använts som bekämpningsmedel. Vissa läkemedel, särskilt sådana som behandlar hudsjukdomar, innehåller ämnet. Bokträkreosot användes under många år som desinfektionsmedel, laxermedel och hostmedicin, samt mot lunginflammation och tuberkulos – men denna användning är idag helt avvecklad.
Kreosot är starkt giftigt i större mängder. Därför bör arbetare som hanterar kemikalien duscha innan de lämnar arbetsplatsen. Astma och andningsbesvär kan ibland bero på exponering för kreosothaltig rök. Mat eller vatten som kontaminerats av ämnet, liksom inandning av ångor, kan ge en brännande känsla i halsen och magont.
Arbetare inom gummi-, däck- och stålindustrin kommer regelbundet i kontakt med kreosot. Även anställda som arbetar med asfalt samt personer inom järnvägsbranschen kan exponeras för ämnet. Vidare finns risker för dem som jobbar inom träskyddsindustrin och vid koksproduktion.
Den amerikanska arbetsmiljömyndigheten OSHA (Occupational Safety and Health Administration) har satt gränsvärdet för exponering till högst 0,02 milligram kreosot från stenkolstjära per kubikmeter luft under en arbetsdag på åtta timmar.
Genom att använda virke som inte behandlats med kreosot håller du ämnet borta från ditt hem. Träkreosot kan dessutom ansamlas i en skorsten om den inte rengörs regelbundet eller om fuktig ved eldas. Regelbunden sotning förhindrar uppbyggnaden av kreosot, vilket minskar risken för skorstenbrand. Undvik även bekämpningsmedel som innehåller kreosot. Arbetare som vistas i kreosotmiljöer bör tvätta sina arbetskläder separat, borta från hemmet, för att inte sprida ämnet vidare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online