
Biomedicinskt avfall är allt avfall som uppstår i samband med diagnos, provtagning, behandling, forskning eller produktion av biologiska material från människor eller djur. Om detta avfall inte hanteras och regleras på rätt sätt kan det utgöra en allvarlig risk för människors hälsa och för miljön.
Många olika typer av verksamheter producerar biomedicinskt avfall. Bland de vanligaste finns sjukhus, vårdcentraler, äldreboenden, laboratorier, begravningsbyråer, tandläkarmottagningar, veterinärkliniker och läkarcentrum. Även sjuktransportfordon som ambulanser samt anläggningar för lagring och behandling av biologiska material bidrar till avfallsströmmen.
Kroppsdelar, vävnader och organ från människor räknas till denna kategori, liksom kroppsdelar och kadaver från djur. Även utsöndrade kroppsavfall, material som innehåller blod samt avfall som genereras vid veterinärsjukhus utgör biomedicinskt avfall.
Inom mikrobiologi och bioteknik uppstår biomedicinskt avfall i form av laboratorieodlingar, levande eller inaktiverade vacciner samt humana och animala cellkulturer som används i forskning. Avfall som innehåller biologiska toxiner ingår också i denna grupp.
Föremål som har kommit i kontakt med biologiskt material räknas också som källor till biomedicinskt avfall. Typiska exempel är kanyler, sprutor, blad och skalpeller, men även blodfläckigt material, bomullstoppar och använda plåster eller förband.
Kasserade läkemedel, använt slangmaterial och katetrar, kemikalier som används för desinfektion samt avfall från laboratoriets dagliga drift och underhåll bidrar likaså till den biomedicinska avfallsströmmen.
Även om biomedicinskt avfall har förändrats kemiskt – till exempel genom eld eller vatten – klassificeras det fortfarande som biomedicinskt avfall. Aska från förbränt biomaterial samt utspädda lösningar som innehåller sådant avfall räknas därför också som ursprung till biomedicinskt avfall.
Eftersom biomedicinskt avfall kan sprida infektioner och förorena miljön krävs noggrann sortering, säker insamling och godkänd destruktion, exempelvis genom autoklavering eller förbränning i specialanläggningar. Genom att följa gällande regelverk skyddas både vårdpersonal, patienter och allmänheten från onödiga hälsorisker.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online