Föroreningar definieras som tillförseln av giftiga och potentiellt skadliga ämnen till miljön. De kan direkt skada eller döda växt- och djurarter. Bekämpningsmedel som rinner ut i vattendrag kan till exempel få negativa konsekvenser för fiskbestånd. Föroreningar kan också skapa instabilitet och störningar i viktiga livscykler, exempelvis när luftföroreningar från fabriker ökar konvektionen och stör vädersystemen. Okunskap är dödlig – en studie från Cornell University visar att 40 procent av alla dödsfall i världen orsakas av föroreningar.
Föroreningar påverkar alla livsformer i någon grad. Ta användningen av bekämpningsmedel som exempel. USA:s miljöskyddsmyndighet (EPA) uppskattar att 2,2 miljarder pund bekämpningsmedel släpps ut i miljön varje år. Av de 27 vanligaste är hela 15 cancerframkallande. Den skrämmande sanningen är att en del av användningen är helt onödig. EPA rapporterar att 41 procent av insekticiderna används på majs, där växtföljd skulle uppnå samma resultat och eliminera 81 procent av dessa gifter.
Markföroreningar förekommer i många former, där de dödligaste orsakas av industrin. Kemikalier som spillts eller lakats ut i miljön, oavsiktligt eller medvetet, kan påverka både vattendrag och grundvatten. Marken kan kontamineras genom användning av gifter i industriella processer, såsom gruvdrift eller besprutning med bekämpningsmedel. Föroreningar finns dessutom i vanliga hushållsartiklar, som batterier, vilka kan läcka ut skadliga ämnen i deponier.
EPA uppskattar att det finns över 500 000 övergivna gruvor i USA. Dessa kan innebära betydande säkerhetsrisker på grund av rasade byggnader, luftschakt och andra konstruktioner. I gruvdriften används kemikalier som innehåller giftiga material, såsom arsenik och kadmium, vilka kan lösas upp i grund- och ytvatten. En särskilt förödande effekt av gruvdrift är påverkan på vattenlevande organismer. Gruvvatten kan orsaka så kallad syrabildning, AMD (acid mine drainage), vilket sänker pH-nivåerna i vattendrag så kraftigt att liv inte längre är möjligt. Miljöåterställning är både kostsam och svår.
Även om de omedelbara och estetiska effekterna är oroande kan de långsiktiga konsekvenserna vara lika alarmerande. Förhöjda halter av mineraler, såsom bly och zink, som används i malmbrytning har lakat ut i grund- och ytvatten, vilket gör återställning praktiskt taget omöjlig. Faktum är att mer än 40 procent av USA:s floder och 46 procent av landets sjöar är så förorenade att de inte längre kan upprätthålla akvatiskt liv.
Det första steget mot återhämtning är medvetenhet och utbildning. En städinsats 2008 av organisationen Keep America Beautiful (KAB) samlade in mer än 86 miljoner pund skräp från parker och vägar. Trots dessa medvetenhetsinsatser fortsätter människor att slänga skräp. Det behövs uppenbart mer utbildning för att sprida korrekt information om föroreningars verkliga konsekvenser. Industri och företag måste också ta ansvar och förstå de långsiktiga effekterna av felaktig hantering och bortskaffande av avfall. Kostnaden för föroreningar, i form av miljöskador och förlorade människoliv, är helt enkelt för hög.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online