Plastförpackningar blir allt vanligare medan glas används allt mindre. Att avgöra vilket material som är bättre för miljön är dock ingen enkel fråga, eftersom många olika faktorer måste beaktas.
Allt fler produkter som förr såldes i glasförpackningar eller konservburkar kommer numera i plastflaskor eller plastburkar. Produkter som tidigare paketerades i papper eller kartong, exempelvis tvättmedel och diskmaskinspulver, levereras idag ofta som vätska i plastbehållare. Dessutom säljs det fler engångsförpackningar i liten storlek än någonsin tidigare. Resultatet är att vi idag använder betydligt fler plastförpackningar varje dag än för 50 år sedan.
Plast finns i många varianter. Sju av dem har särskilda nummer och är märkta så att de kan identifieras vid återvinning. Sex av dessa återvinns normalt på många platser, men det är vanligt att lokala återvinningsstationer inte tar emot samtliga. Blir det fel kan konsekvenserna bli stora – redan en enda förpackning av fel typ kan förstöra hela partiet om den når fram till platsen där materialet smälts ner.
Glas finns också i flera sorter, men endast några få används till förpackningar. Fönsterglas är inte samma sak som förpackningsglas och kan inte återvinnas, men det kastas heller inte rutinmässigt bort. Glaset från glödlampor går inte heller att återvinna. Däremot kan förpackningsglas som är klart, bärnstensfärgat eller grönt återvinnas utan problem.
Att tillverka glasförpackningar av återvunnet glas kräver 35 procent mindre energi än att producera glas på traditionellt sätt. Utmaningen ligger i att säkerställa att det återvunna glaset är fritt från stenar och annat främmande material som skulle förstöra slutprodukten.
Plastförpackningars fördelar jämfört med glas är att de väger mindre och är mer motståndskraftiga mot slag. Återvinning är ännu viktigare när det gäller plast, eftersom plast tillverkas av olja – en icke-förnybar resurs. Det är bättre att använda gammal plast till nya förpackningar än att begrava den på en deponi. Nackdelen är att plast inte tål oändlig återvinning; efter för många omgångar blir materialet sprött. Glas har däremot fördelen att det kan återvinnas gång på gång utan att kvaliteten försämras.
Här är några statistiska uppgifter från Museum of Solid Waste and Energy att fundera över: 36 procent av all plast återvinns, jämfört med endast 22 procent av glasförpackningarna. Mätt i volym utgör plast en fjärdedel av allt avfall som hamnar på deponier, medan glas bara står för 2 procent. Glasåtervinningen toppade 1995, och andelen glas som återvinns årligen har minskat sedan dess – samtidigt som plaståtervinningen fortsätter att växa.
För både plast och glas krävs mindre energi att tillverka förpackningar av återvunnet material än att producera dem från råvara, även om detta inte beaktar den energi som själva återvinningen åtgår.
Förpackningar utgör ett dilemma eftersom de är svåra att återanvända. Hälsoreglerna förbjuder återanvändning för livsmedel, och praktiska skäl gör det ofta opraktiskt att använda dem till annat.
En långsiktig lösning vore att uppmuntra företag att sälja fler produkter lösvikt och övertyga konsumenter om fördelarna med att ta med egna behållare till butiken för påfyllning. Ett annat alternativ är att utveckla pappersförpackningar som är starka men ändå återvinningsbara, eller att arbeta fram tunnare plast som ändå är robust och stabil. Dessutom har både plast- och glasförpackningar idag lock och korkar som inte går att återvinna – något som också behöver förändras.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online