Internationella flygresor är kanske det mest effektiva sättet att korsa oceaner och ta sig mellan kontinenter – men bekvämligheten har också sina fysiska priser. De flesta passagerare klarar en lång flygning med endast mindre besvär, men det är viktigt att känna till de effekter som flygandet kan ha på kroppen. Passagerare med hälsotillstånd bör vara extra uppmärksamma på de potentiella konsekvenserna av långa flygresor.
Även om flygplanshyttor försörjer både passagerare och besättning med tillräckligt med syre, leder det låga kabintrycket till att mindre syre transporteras i blodet. Passagerare med vissa medicinska tillstånd, såsom hjärt- eller lungsjukdom eller blodsjukdomar som anemi, kanske inte tål denna lägre syrenivå – ett tillstånd som kallas hypoxi. Dessa passagerare bör söka medicinsk rådgivning och ordna extra syretillförsel under hela flyget.
Långa perioder av stillasittande kan leda till att blodet samlas i benen, vilket kan orsaka stelhet och svullnad. Långvarig immobilitet, som den begränsade rörelsefrihet som kännetecknar internationella flygningar, har kopplats till risken för blodpropp i en djup ven – även känt som djup ventrombos (DVT). Det är dock osannolikt att utveckla DVT under en resa om inte vissa riskfaktorer föreligger, exempelvis tidigare DVT eller lungemboli, graviditet, cancer, användning av p-piller eller hormonbehandlingar, samt nyligen genomgången operation i buken, bäckenet eller benen. Om du löper högre risk att drabbas av DVT under långa flygresor bör du alltid söka medicinsk rådgivning innan resan.
Flygande innebär snabba tryckförändringar. Detta kan göra att öronen känns täppta, vilket dämpar ljud och kan bli smärtsamt. För att åtgärda detta måste örontrumpeten – passagen mellan näsans baksida och mellanörat – öppnas regelbundet för att anpassa sig till tryckförändringarna. Dessa öronbesvär uppstår oftast vid start och landning, när höjd- och tryckskillnaderna är störst. Att tugga tuggummi eller ha en pastill i munnen hjälper till att balansera trycket i örontrumpeten.
Eftersom luftfuktigheten i flygkabiner vanligtvis är låg kan internationella resor leda till torr hud eller obehag i ögon, mun eller näsa. Vanliga hem har en luftfuktighet på cirka 30 procent, medan flygkabiner ofta ligger under 20 procent. Det är dock viktigt att notera att den lägre luftfuktigheten inte leder till uttorkning – extra vattendrickande är alltså inte nödvändigt. Att istället använda fuktkräm, nässpray eller glasögon istället för kontaktlinser kan hjälpa dig att undvika besvären.
En av de mest irriterande effekterna av långa flygresor runt om i världen är jetlag, som uppstår när kroppens naturliga 24-timmarsrytm – den cirkadiska rytmen – störs. Detta sker när man korsar flera tidszoner och kan leda till olika hälsoeffekter: förändrade tarmvanor, dåsighet på dagtid, sömnsvårigheter på natten samt nedsatt fysisk eller mental prestation. När kroppen vänjer sig vid den nya platsens rytm försvinner jetlagsymtomen gradvis. Personer som följer strikta medicinska scheman – exempelvis insulinberoende diabetiker – bör alltid söka medicinsk rådgivning före en resa som innebär stora tidsomställningar.
Med god förberedelse kan du minska många av dessa besvär. Rör på dig regelbundet under flyget, gör enkla stretchövningar för benen, skydda huden med fuktkräm och planera dina medicinska behov i förväg. På så sätt anländer du till destinationen piggare och bekvämare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online