Vilka faktorer avgör hur UV-strålar påverkar din hud?

De flesta av oss älskar att vistas utomhus – men solen kan vara skadlig för huden och i värsta fall bidra till hudcancer och andra hudsjukdomar. Ultraviolett strålning delas in i tre typer: UVA (långvågig strålning som är jämnt stark under hela dagen), UVB (den brännskador­framkallande strålning som är som intensivast runt middagstid) samt UVC (kortvågig strålning som både uppstår naturligt och skapas artificiellt). Alla tre kan skada människan vid långvarig exponering. Samtidigt finns det flera faktorer som gör att vissa personer påverkas betydligt mer än andra.

Hudtyp

Hudfärg, etnicitet, ögon- och hårfärg samt benägenheten att få fräknar, födelsemärken och leverfläckar är de vanligaste faktorerna som avgör hur UV-strålning påverkar en individ. Kanadensiska centrum för arbetssäkerhet och hälsa (CCOHS) delar in mänsklig hud i sex typer – från typ I, som alltid bränner sig och aldrig blir brun, till typ VI, som alltid blir brun och aldrig bränner sig.

Läkemedel

Vissa läkemedel kan öka hudens känslighet för UV-strålar, enligt CCOHS. Det gäller bland annat antibiotika i tablettform, blodtrycksmediciner, blodförtunnande medel, preventivpillerar och vätskedrivande preparat (diuretika). Även flera lokalt använda produkter, exempelvis kemisk peeling och salvor mot bruna pigmentfläckar, kan göra huden extra sårbar för solens strålar.

Genetik

Vissa ärftliga tillstånd spelar också roll för hur känslig huden är för UV-strålning. Xeroderma, ett vanligt tillstånd med mycket torr hud, och albinism, en störning i pigmentbildningen, innebär båda en förhöjd risk vid solexponering.

Solarier

Solarier utsätter huden för UVA-strålar – de så kallade "bruntningsstrålarna". Men de innehåller även UVB-strålar, kända som "brännstrålarna". Enligt American Osteopathic College of Dermatology tränger UVA-ljuset djupare ner i huden än UVB-strålar, vilket gör solarier särskilt riskabla eftersom de kombinerar båda stråltyperna.

Ålder

För mycket lek i solen som ung kan resultera i hudskador senare i livet.

Åldern hänger samman med flera faktorer som påverkar känsligheten för UV-strålning. Hudcancer har kopplats till svåra solbrännskador så långt tillbaka som i barndomen, enligt CCOHS. Ungdomars beteende leder ofta till långvarig solexponering utan tillräckligt skydd eller hänsyn till långsiktiga konsekvenser. Dessutom tunnar huden ut allteftersom vi åldras, vilket gör den mer sårbar för överexponering på kortare tid.

Yrkesmässig exponering

Personer som arbetar utomhus bör skydda sig mot UV-strålar.

De som arbetar utomhus under långa perioder löper större risk att drabbas av UV-skador, enligt CCOHS. Detsamma gäller personer som i sitt arbete hanterar stenkolstjära, beck, kreosot, arsenikföreningar eller radium.

Sjukdomar

Flera förvärvade sjukdomar gör huden mer känslig för UV-strålar, enligt det amerikanska departementet för hälsa och socialtjänst (Health & Human Services). Exempel är systemisk lupus erythematosus (SLE) och polymorft ljusutslag – båda immunologiska sjukdomar. Paradoxen med solexponering är att D-vitaminet från solen faktiskt kan lindra immunologiska sjukdomar, medan överexponering istället kan utlösa eller förvärra dem.

Tips: skydda dig oavsett riskfaktor

Oavsett vilka riskfaktorer du bär på går det att minska skaderisken avsevärt. Undvik direkt solljus när strålningen är som starkast, vanligtvis mellan klockan 11 och 15. Använd solkräm med minst SPF 30, bär skyddande kläder, hatt och solglasögon med UV-filter, och kontrollera huden regelbundet för nya eller förändrade fläckar och födelsemärken.