Både cestoder och nematoder tillhör gruppen helminter – parasitiska maskar. Dessa flercelliga eukaryota organismer lever som parasiter i eller på en värdorganism, men trots likheterna hör de till helt olika stammar inom djurriket. Cestoderna klassificeras i stammen plattmaskar (Platyhelminthes), medan nematoderna tillhör stammen rundmaskar (Nematoda).
Cestoder har en tillplattad kropp som kan bli upp till sex meter lång. Maskarna är segmenterade och hermafroditiska, vilket innebär att varje segment innehåller både manliga och kvinnliga reproduktionsorgan. Cestoder saknar helt tarmkanal. I stället tar de upp försmälta näringsämnen direkt från värden via sin skolex – det sugande huvudet som fäster vid tarmslemhinnan.
Namnet "nematod" kommer från grekiskans "nema", som betyder tråd. Och trådlika är de verkligen – med längder från en millimeter upp till en hel meter. Nematoder förökar sig sexuellt och har både ett fungerande matsmältnings- och cirkulationssystem, vilket skiljer dem från cestoderna. Hanarna är dessutom oftast kortare än honorna.
Cestoder, som också kallas bandmaskar, lever uteslutande som endoparasiter – alltså inuti ett värddjur eller en värdd insekt. De angriper större organismer som fåglar, hundar och människor. För att nå dessa slutvärdar använder de en mellanvärd, exempelvis skalbaggar, sniglar, kor eller flugor.
Nematoder, eller rundmaskar, kan däremot leva både inuti andra djur och fritt i omgivningen. De frilevande nematoderna livnär sig bland annat på jordbakterier och andra mikroorganismer i marken.
Livscykeln för en parasitisk nematod börjar när en värdorganism sväljer ett fertilt och fullt utvecklat ägg, som hamnar i tunntarmen och där kläcks. Via blodbanan transporteras larverna sedan till lungorna, där de utvecklas vidare och vandrar upp mot svalget. Värden sväljer larverna på nytt, varpå de åter hamnar i tunntarmen – nu som vuxna maskar. Där kan de leva i upp till 18 månader och under den tiden producera hela 25 miljoner ägg.
Cestoder påbörjar också sin livscykel när ett ägg eller en larvcysta tas upp av en värdorganism. Livscykeln skiljer sig dock från nematodernas på flera viktiga punkter. Larverna stannar kvar i värdens tunntarm, där de fäster vid slemhinnan med sin skolex. Masken växer och bildar nya segment, som successivt utsöndras med värdens avföring. En mellanvärd får i sig segmenten, vilka då utvecklas till nya larvcystor – och cykeln börjar om.
Till skillnad från parasitiska nematoder kan cestoder överleva i sin värd i upp till imponerande 25 år, vilket gör dem till några av de mest långlivade parasitiska maskarna som finns.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online