
Enligt CDC ökade barndomsfetma markant från 1970-talet till 2000-talet. Bland förskolebarn ökade andelen från 5% till 10,4%, hos 6–11-åringar från 6,5% till 19,6% och i mellan-/gymnasiet från 5% till 18,1%. Med ökad fetma blir fysiska och psykiska hälsorisker mer uppenbara i de drabbade åldersgrupperna.
Övervikt är en viktig riskfaktor för hjärtsjukdomar. Ett barn med fetma märker kanske inte effekterna direkt, men belastningen kan bli synlig under tonåren. Vikten kan också hindra fysisk aktivitet, vilket begränsar deltagande i idrott och skolidrott – vilket ytterligare försämrar cirkulationshälsan. Tidiga tecken på hjärthypertrofi och högt blodtryck kan uppstå redan under tonåren.
Fetmaökningen parallellt med en ökning av typ 2-diabetes, tidigare sällsynt hos barn. Diabetes påverkar organ som njurar och har ofta en känslomässig inverkan. Blodsockersvängningar kan ge humörsvängningar, och i kombination med pubertets hormonella förändringar kan detta allvarligt påverka koncentration, intresse, uppgiftssläteförmåga och social interaktion – allt som sänker skolprestationer.
Det mest uppenbara området är idrottsundervisning. Överviktiga elever klarar sämre löpning och långvarig fysisk ansträngning, delvis på grund av ökad kroppsbelastning och delvis av en mer sedentär livsstil. Men prestationer i andra ämnen som matematik, engelska och naturvetenskap kan också drabbas på grund av känslomässig och psykisk obalans knuten till diabetes och andra fetmarelaterade besvär.
Sociala krav i skolan är stora. En hälsosam självkänsla hjälper elever att hantera tryck, stress och risker för depression. Enligt Robert Reasoner vid National Association for Self-Esteem kan självkänsla påverka betyg redan i första klass och i allvarliga fall leda till skolavhopp. Barn med fetma utsätts ofta för uteslutning, vilket sänker självkänsla och hämmar akademisk prestation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online