1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

De emotionella effekterna av barndomsfetma – läg självkänsla, depression, ångest

Fetma – mer än fysiska risker

Barndomsfetma definieras som väsentligt högre vikt än normalt för höjd, kön, kroppsram. Det går utöver "övervikt" och kräver läkarbehandling (kaloribesläktad diet, ökad aktivitet, eventuella medicinska åtgärder). Men de känslomässiga effekterna är lika allvarliga.

Låg självkänsla

En JAMA-studie visar att överviktiga barn har lägre egenvärde. Det kan leda till riskbeteende (drog/inhalationsmissbruk), låga utbildnings-/karriärförväntningar, ökad sårbarhet för fysisk/emotionellt missbruk.

Depression

Mayo Clinic: överviktiga barn har ökad risk för depression. Misslyckade dieter → hopplöshet. Mobbing bidrar. I allvarliga fall: självmordstankar/handlingar.

Ångest

Fetiska barn lider av ångest p.g.a. stress att bli retade. Rädsla för skola/fysisk utbildning där man skiljer sig åt. Social stigmatisering → ångest, dåliga skolresultat, skolavhopp.

Dålig kroppsbild

Undviker fysisk aktivitet, social isolering. Risk för ätstörningar (bulimi).

Vad gör man? Dubbel inriktning

  1. Fysisk hälsa: Låt läkare/dietist rekommendera säker viktminskning (kalorier, fett, näringsämnen). Trevlig träning 1 timme/dag de flesta dagar: lagidrott, simning, cykel, promenad/jogging, tag med syskon, aktiv leks med hund. Rolig plan = bättre motivering.
  2. Emotionell hälsa: Sök psykologisk hjälp vid behov. Undersök om mobbing sker (fråga barn, lärare, vägledare). Vidta åtgärder mot mobbing. Hjälp barnet hitta aktiviteter där det utmärker sig för att bygga självkänsla.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online