"Jag är så beroende av [mat/visa/serie]!" – en fras slungas runt. Men skillnad finns mellan dålig impulskontroll och kliniskt beroende. Nyckeln: stör verksamheten din funktion/liv negativt?
Harmlöst... eller inte?
"Beroendeframkallande personlighet" = inte en klinisk diagnos. Ofta: "om jag äter en kaka, äter jag hela lådan." Men om träningsvanor bygger på goda avsikter och är hälsosamma – men leder till skador för att man måste träna flera gånger/dag, hoppar familj, undviker känslor → träningsberoende.
Åtta drag som ökar risk för beroende
(Enligt Mark D. Griffiths, Global Journal of Addiction & Rehabilitation Medicine 2017)
- Neuroticism – höga värden kopplade till alkoholproblem, mer ångest, ilska, skuld, ensamhet.
- Svårighet att hantera känslor – nästan alla med missbruk har detta. Ofta genetik/miljö. "Om jag gör det blir jag bättre."
- Problem att be om hjälp → självmedicinering (socker, alkohol, etc). Rutin: nå till kakor vid allt obehagligt.
- Sensationssökande – nyhet, spänning, oavsett risk. Vanligare hos ungdomar.
- Impulsivitet – agera utan tänka på konsekvenser. Kopplat till alkohol, tobak, kokain, opiater. Beroendehjärnan rationaliserar.
- Positiv förstärkning – beteendet "gör något" (ett klick). "Du skulle inte fortsätta dricka om det inte gjorde något för dig."
- Omedelbar tillfredsställelse – nå efter cigaret/dessert/drink vid påfall. Beroende av känslan.
- Byt missbruk mot missbruk – "fylla tomrummet". Alkohol → mat → sex. Vissa fyller med mänsklig kontakt/andlighet, andra med "mindre dygdiga beteenden".
Hjälp finns
Bedömning av missbruksexpert. Var ärlig. "Om du tror du har problem – har du förmodligen det." Ring 1-800-662-HELP (4357) eller hitta resurser online.