Bipolär sjukdom kännetecknas av kraftiga humörsvängningar – personer med bipolär sjukdom upplever både "maniska" toppar och depressiva dalar. Det finns en rad olika läkemedel som kan lindra symtomen, men det är viktigt att känna till hur effektiva respektive preparat är samt vilka biverkningar de kan orsaka.
Enligt National Institute of Mental Health (NIMH) används fyra huvudtyper av läkemedel för att behandla bipolär sjukdom:
Litium är det äldsta behandlingsalternativet vid bipolär sjukdom. Litium och antiepileptiska läkemedel ordineras ofta först när diagnosen ställs. Enligt NIMH är litium ofta mycket effektivt för att kontrollera maniska symtom och förebygga återkommande maniska och depressiva episoder.
Möjliga biverkningar av litium inkluderar rastlöshet, torr mun, uppblåsthet eller matsmältningsbesvär, acne, ökad känslighet för kyla, led- eller muskelvärk, spröda naglar och hår samt viktökning. Viktökningen beror på nedsatt sköldkörtelfunktion (hypotyreos), vilket är särskilt vanligt bland kvinnor som använder läkemedlet.
Vanliga antiepileptiska läkemedel vid bipolär sjukdom är Depakote (valproinsyra), Lamictal (lamotrigin), Neurontin (gabapentin), Topamax (topiramat) och Trileptal (oxkarbazepin). Patienter som tar dessa läkemedel bör följas noggrant, eftersom den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har rapporterat att de kan ge upphov till suicidtankar eller självmordsbeteende. Depakote kan dessutom orsaka polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) hos kvinnor under 20 år, vilket enligt NIMH kan leda till fetma, kraftig kroppsbehåring och störningar i mensen.
Det finns 14 olika typer av atypiska antipsykotiska läkemedel. Zyprexa (olanzapin) var den första som godkändes av FDA för användning hos patienter med bipolär sjukdom. Abilify (aripiprazol), Seroquel (kvetiapin), Risperdal (risperidon) och Geodon (ziprasidon) är andra atypiska antipsykotika som kan förskrivas ensamma eller i kombination med andra läkemedel.
Biverkningar kan innefatta dåsighet, yrsel, suddig syn, snabb hjärtrytm, solkänslighet, hudutslag, menstruationsproblem och viktökning. Enligt NIMH kan långvarig användning i sällsynta fall leda till ett tillstånd som kallas tardiv dyskinesi (TD), som orsakar ofrivilliga muskelspasmer, oftast runt munnen.
Till SSRI-gruppen hör Celexa (citalopram), dapoxetin, Lexapro (escitalopram), Prozac (fluoxetin), Luvox (fluvoxamin), Paxil (paroxetin), Zoloft (sertralin) och Zelmid (zimelidin).
Biverkningar från SSRI kan vara ett maniskt utbrott hos patienter med bipolär sjukdom eller en förvärring av maniska symtom. Andra vanliga biverkningar är huvudvärk, illamående, sömnlöshet och nedsatt sexlust.
Det finns ett stort antal MAO-hämmare, men de används idag sällan vid depression eller bipolär sjukdom och betraktas oftast som en sista utväg. Behandling kräver en specialdiet och kontinuerlig övervakning. Läkemedlen ger också oftare biverkningar som gör att patienter avbryter behandlingen.
De tre viktigaste MAO-hämmarna som används mot bipolär sjukdom är Nardil (fenelzin), Parnate (tranylcypromin) och Emsam (selegilin). Biverkningar inkluderar sömnlöshet, yrsel, torr mun, suddig syn, viktökning, högt blodtryck, muskelkramper och nedsatt sexlust.
Varje läkemedel har sina egna specifika effekter och biverkningar, som inte alltid går att sammanfatta här. Prata därför alltid med din läkare om möjliga biverkningar innan du påbörjar någon medicinering. Ställ gärna följande frågor:
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online