Under en ångestattack frisätts en stor mängd stimulerande hormoner, som adrenalin och kortisol, ut i blodet. Den plötsliga förändringen i kroppen påverkar en persons fysiska, psykiska och emotionella välbefinnande. Attackerna når ofta sin topp inom tio minuter men kan pågå i upp till en halvtimme. Många attacker utlöses av en stressig situation, men andra kan uppstå helt utan verklig orsak – vilket kan bli mycket farligt i situationer som kräver personens fulla uppmärksamhet, till exempel vid bilkörning.
En ökad andningsfrekvens börjar ofta med hjärtklappning och hyperventilation. Det minskade blodflödet till hjärnan leder till yrsel, suddig syn och risk för svimning.
Musklerna och nerverna producerar intensiva muskelspasmer som sträcker sig från lätta darrningar till kraftiga skakningar i hela kroppen.
Salivproduktionen minskar betydligt under en attack, vilket påverkar matsmältningssystemet och kan ge upphov till illamående samt magkramp.
Beteendesymtom som att gå fram och tillbaka, oförmåga att tala, rastlöshet och att snäsa åt personer i omgivningen är ofta förbisedda, men kan bli ganska farliga om de eskalerar till okontrollerade fysiska utbrott.
Efter en attack är känslor av desorientering och förvirring vanliga. Om attackerna återkommer kan den långvariga stressen leda till sömnlöshet, ångeststörningar, fobier och/eller depression.
Kontakta vården om du upplever återkommande ångestattacker eller om symtomen förvärras över tid. En läkare eller psykolog kan hjälpa dig med behandling, exempelvis samtalsterapi, avslappningsövningar eller i vissa fall medicinering. Upplever du bröstsmärta, kraftiga andningssvårigheter eller svimningskänsla bör du omedelbart söka akut vård, eftersom symtomen kan likna andra allvarliga tillstånd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online