Vad orsakar panikattacker? Orsaker, symtom och konsekvenser

Orsakerna bakom ångestrelaterade panikattacker kan vara svåra att fastställa, men experter är överens om att panikattacker uppstår när kroppens naturliga kamp- eller flyktrespons aktiveras i onödan. Här går vi igenom vad en panikattack är, vilka symtom som är vanliga, vad som kan ligga bakom och vilka konsekvenser obehandlade attacker kan få.

Vad är en panikattack?

En panikattack är ett tillstånd av intensiv rädsla som orsakas av snabbt tilltagande ångest. Den kan inträffa plötsligt och helt utan någon uppenbar anledning, vilket gör den extra skrämmande för den som drabbas.

Vanliga symtom

Panikattacker känns ofta igen på en rad fysiska och psykiska symtom, bland annat:

• Snabb hjärtrytm och hjärtklappning
• Kraftig svettning
• Hyperventilation
• Darrningar och skakningar
• Andnöd och tryck över bröstet
• Huvudvärk och yrsel
• En känsla av att tappa kontrollen eller att man håller på att dö

Orsaker och teorier

I de flesta fall finns det ingen enkel, känd orsak till panikattacker. De flesta experter är dock överens om att en kombination av flera faktorer kan bidra, exempelvis:

• Stress – långvarig eller akut stress kan göra kroppen mer känslig för panikreaktioner.
• Genetiska faktorer – panikångest kan förekomma i familjer, vilket tyder på ett ärftligt inslag.
• Kemiska reaktioner i kroppen – obalanser i signalsubstanser som serotonin och noradrenalin kan spela en roll.

Kroppens flyktrespons

De fysiska symtomen vid en panikattack är desamma som de som kroppens naturliga kamp- eller flyktrespons utlöser i verkliga nödsituationer. Skillnaden är att det vid en panikattack sannolikt inte finns någon faktisk fara – kroppen reagerar alltså som om den vore i fara, trots att situationen är trygg.

Konsekvenser av obehandlade panikattacker

Om panikattacker lämnas obehandlade kan de leda till att personen börjar undvika platser eller situationer där en attack tidigare inträffat, av rädsla för att drabbas igen. Denna undvikande kan i hög grad försvåra vardagen och kan i förlängningen utvecklas till agorafobi – ett tillstånd där personen begränsas till ett avgränsat "säkert" område där risken för attacker upplevs som minst. Detta kan kraftigt inskränka livskvaliteten och möjligheten att arbeta, resa eller umgås.

När ska man söka hjälp?

Om du upplever återkommande panikattacker är det viktigt att kontakta vården. Panikångest går ofta att behandla effektivt med samtalsterapi, till exempel kognitiv beteendeterapi (KBT), och i vissa fall med läkemedel. Ju tidigare du söker hjälp, desto större är chansen att undvika att utveckla undvikande beteenden eller agorafobi.