Generaliserat ångestsyndrom (GAD) erkändes först som en egen diagnos år 1980. Diagnosen ställs när en person oroar sig överdrivet mycket för vardagliga händelser under minst sex månader. Även om mer forskning fortfarande behövs för att fastställa de bästa behandlingsmetoderna har flera möjliga orsaker identifierats under de senaste decennierna.
Patienter som så småningom får diagnosen GAD uppvisar ofta rastlöshet, trötthet, irritabilitet, otålighet, sömnlöshet, illamående och huvudvärk. De har ofta katastrofförväntningar utan logisk grund, samt långvarig och konstant oro för hälsa, ekonomi, familjemedlemmar, vänner, arbete eller skola. Bekymren står i obalans mot de situationer personen faktiskt befinner sig i och är ofta orealistiska. Ångesten blir en dominerande del av livet och stör både relationer och förmågan att fungera i vardagen.
Många forskare tror idag att en obalans i hjärnans signalsubstanser, såsom serotonin och noradrenalin, kan ligga bakom sjukdomen. Signalsubstanserna transporterar kemiska ämnen mellan hjärnans nervceller. Rubbas den kemiska balansen får hjärnan inte de nivåer av ämnen som krävs för att fungera normalt. Detta leder till en förändrad reaktion på olika situationer, vilket kan utlösa ångest.
Familjehistoria verkar spela en roll vid utvecklingen av GAD. Har en person familjemedlemmar som diagnostiserats med syndromet är risken större att hen själv drabbas. Mer forskning behövs dock för att fastställa exakt hur GAD förs vidare inom familjer.
Den miljö eller livssituation som en person växer upp i eller lever i kan också vara en bidragande faktor. Trauma och stress från övergrepp, fysisk sjukdom, förlust av nära och kära, skilsmässa samt stora förändringar i skolan eller på jobbet kan alla öka risken för GAD. Personer som redan har sjukdomen kan dessutom uppleva att besvären förvärras under stressiga perioder i livet.
Personer som är benägna att utveckla GAD och samtidigt har problem med alkohol, koffein eller nikotin tenderar ofta att få sämre symtom när de konsumerar dessa substanser eller går igenom abstinens.
Tyvärr går det inte att helt förebygga ångestsyndrom, inklusive GAD. Syndromet kan dock kontrolleras och lindras. Ämnen som innehåller koffein ökar ofta stressnivåerna, vilket innebär att symtomen kan minska om man slutar konsumera kaffe, te, choklad och läsk. Regelbunden motion och en balanserad kost kan också bidra till att minska stress och ångest i vardagen. Räcker inte dessa egenvårdsåtgärder kan psykoterapi och läkemedel som hjälper till att balansera hjärnans kemi göra stor skillnad.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online