Psykotiska symtom kan ha många olika orsaker. Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, fjärde upplagan (DSM-IV), tillhandahåller specifika diagnostiska kriterier för psykiska störningar för att hjälpa kliniker att nå en korrekt diagnos. Schizofreni och relaterade störningar omfattar olika typer av psykotiska symtom samt andra symtom. En noggrann utredning över flera besök hjälper till att skapa en helhetsbild av patientens tillstånd. Att fastställa orsaken till psykotiska symtom är avgörande för att kunna utarbeta en behandlingsplan och förutsätta prognosen.
Termen psykos innebär en förlorad verklighetskontakt, vilket vanligtvis tar sig uttryck i hallucinationer och/eller vanföreställningar. En hallucination är ett falskt sinnesintryck – det vill säga att uppleva något som inte finns. En person med hallucinationer kan till exempel höra röster som talar till hen när hen är ensam i ett rum. En vanföreställning är en falsk övertygelse som inte kan förklaras utifrån en kulturell eller annan kontext. En person med vanföreställningar kan tro att utomjordingar matar tankar in i hens huvud. Många andra symtom förekommer också vid psykotiska störningar.
Patienter med schizofreni har haft symtom i minst sex månader, varav minst en månad med två eller flera av följande symtom: vanföreställningar, hallucinationer, desorganiserat beteende, desorganiserat tal och negativa symtom. Desorganiserat beteende syftar på handlingar som inte verkar vara målinriktade eller som uppfattas som bisarra, exempelvis att recitera samma dikt om och om igen. Desorganiserat tal är svårt att följa; en tanke följer inte logiskt på nästa. Negativa symtom är sådana som berövar personen viktiga funktioner – avsaknad av tal, avsaknad av känslouttryck och avsaknad av vilja att göra något.
Patienter med schizofreni, paranoid typ (DSM-IV-kod 295.30), har främst förföljelsevanföreställningar och hallucinationer. Hos patienter med schizofreni, desorganiserad typ (295.10), är vanföreställningar och hallucinationer mindre framträdande; dessa patienter uppvisar istället negativa symtom samt desorganiserat tal och/eller beteende. Patienter med schizofreni, kataton typ (295.20), kan uppvisa kraftigt minskad eller förstärkt aktivitet i tal och/eller beteende. Vid schizofreni, odifferentierad typ (295.90), förekommer symtomen i ungefär lika utsträckning. Om psykosen har läkt ut men patienten fortfarande verkar konstig, tillbakadragen eller märklig kan diagnosen schizofreni, residualtyp (295.60) övervägas.
Tre störningar liknar schizofreni på olika sätt men skiljer sig i svårighetsgrad, sjukdomens varaktighet och förekomst av stämningsymtom. Schizofreniform störning (DSM-IV-kod 295.40) diagnostiseras hos patienter som initialt verkar ha schizofreni men som senare återhämtar sig helt; diagnosen indikerar att orsaken till psykosen ännu inte har fastställts. Schizoaffektiv störning (295.70) kan ses som en kombination av stämningsstörning och psykos. Patienter med kortvarig psykotisk störning (298.8) har psykotiska symtom i minst en dag men återgår till det normala inom en månads tid.
Patienter med vanföreställningssyndrom (297.1) har en falsk övertygelse som inte är bisarr, till exempel den orubbliga övertygelsen om att en partner är otrogen. Delad psykotisk störning (297.3) är extremt sällsynt; den är även känd som folie à deux och kan diagnostiseras när två eller flera personer delar samma vanföreställning. Hos personer med psykotisk störning orsakad av ett medicinskt tillstånd (293.8x, där x är 1 om patienten främst har vanföreställningar eller 2 om patienten upplever hallucinationer) är symtomen en direkt följd av det medicinska problemet. Diagnosen psykotisk störning UNS (298.9) används för andra syndrom som inte passar in i ovanstående kategorier. Substansutlöst psykotisk störning kodas specifikt efter det framträdande psykotiska symtomet och därefter efter substans enligt följande: 291.5, vanföreställningar, alkoholrelaterade; 292.11, vanföreställningar, andra substanser; 291.3, hallucinationer, alkoholrelaterade; samt 292.12, hallucinationer, andra substanser.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online