Schizofreni är en komplex psykisk sjukdom som kan ta sig mycket olika uttryck beroende på vilken form personen lider av. Den paranoida varianten är den vanligaste. När en person får diagnosen schizofreni klassificeras undergruppen – alltså paranoid, kataton eller annan typ – först när de karaktärsdrag som hör till sjukdomen har identifierats. Uppvisar exempelvis en person hallucinationer eller vanföreställningar, eller en stark känsla av att vara förföljd och att någon är ute efter hen, ställs diagnosen paranoid schizofreni.
Schizofreni går idag inte att bota, men den kan behandlas och hanteras effektivt med rätt vård och medicinering.
Paranoid schizofreni kännetecknas av ett medvetandetillstånd som inte motsvarar verkligheten. Enligt Mayo Clinic upplever personer med denna form vanföreställningar och auditiva hallucinationer – de hör saker som inte finns. De fungerar ofta bättre i vardagen än personer med andra former av schizofreni, men löper samtidigt större risk att drabbas av suicidtankar.
Ilska och ångest är vanliga tecken, och personen kan bli konfrontativ om hen känner sig förföljd. Det finns dessutom en ökad risk för våldshandlingar och verbala utskällningar.
Personer med kataton schizofreni har en störd verklighetsuppfattning och kan uppvisa extrema beteenden. De kan vägra att tala under en period för att kort därefter härma andras ljud eller bli överdrivet hyperaktiva. Enligt Mayo Clinic är katatona tillstånd idag ovanliga, och i många fall beror symtomen på andra psykiatriska tillstånd.
Typiskt är att personen sitter orörlig i stela positioner och stirrar tomt framför sig. I ovanliga fall kan en lem placeras i en viss position och sedan stanna kvar där i timmar. Personer med kataton schizofreni blir dessutom lätta att uppröra och kan drabbas av plötsliga utbrott som verkar komma ur ingenstans.
Hos personer med desorganiserad schizofreni är tankeprocesserna svåra att strukturera. Enligt forskaren Michael Bengston är vanföreställningar och hallucinationer mindre uttalade än hos andra schizofrenipatienter, men förmågan att klara dagliga sysslor – som att klä på sig eller tvätta sig – är kraftigt nedsatt.
Känslolivet kan också vara förvirrat: istället för att visa sorg på en begravning kan personen plötsligt skratta högt. Även språkförmågan påverkas ofta, vilket gör det svårt att kommunicera sammanhängande.
Personer med residual schizofreni har betydligt mildare symtom än de med andra former av sjukdomen. Hallucinationer och vanföreställningar kan finnas kvar, men de är inte lika uttalade som vid exempelvis paranoid schizofreni. Diagnosen ställs endast när symtomen inte längre är svåra eller akuta.
Denna diagnos ställs när en person uppvisar symtom på schizofreni som inte är tillräckligt uttalade för att passa in i någon specifik undergrupp. Personen kan ha symtom från en undergrupp vid ett tillfälle och från en helt annan vid ett annat. Många kan fungera stabilt i vardagen, men plötsligt bli oberäkneliga och fientliga.
Schizofreni kan vara en försvagande sjukdom som drabbar inte bara den sjuke utan även anhöriga och närstående. Att söka behandling i tid är avgörande för att kunna hantera psykosen på ett effektivt sätt. Behandlingen kan hjälpa till att strukturera vardagen, förebygga utbrott och återge personen kontrollen över sitt liv.
Det kan ta tid att hitta rätt läkemedel. Om du lider av någon form av schizofreni är det viktigt att arbeta tillsammans med din läkare för att hitta en medicin som fungerar bäst för dig och ger så få biverkningar som möjligt.
Värt att veta: I den aktuella diagnosmanualen DSM-5 används inte längre undergrupperna – schizofreni diagnostiseras numera som ett enhetligt tillstånd med angiven symtombild. Begreppen lever dock kvar i äldre journaler, forskning och litteratur, vilket gör dem fortfarande relevanta att känna till.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online