Schizofreni är en komplex och mycket funktionsnedsättande psykisk sjukdom som kännetecknas av vanföreställningar (fast rotade falska övertygelser), ihållande och förvirrande hallucinationer samt extremt desorganiserade tankebanor. Även om forskare ännu inte har lyckats fastställa den exakta orsaken till schizofreni har stora framsteg gjorts när det gäller att förstå vad som kan utlösa sjukdomens debut. Vad läkarna däremot vet med säkerhet är de djupt smärtsamma konsekvenser som schizofrenin får för den drabbades liv – och för människorna som står henom nära.
Schizofreni förändrar hur en person uppfattar världen, vilket i sjukdomens grepp kan förvandla tillvaron till en skrämmande och nästan omöjlig miljö att orientera sig i.
Enligt HelpGuide är schizofreni starkt ärftlig. Medan de flesta människor har cirka en procents risk att utveckla schizofreni stiger risken till tio procent om du har en förälder eller ett syskon med sjukdomen. Enligt Schizophrenia.com innebär dock ärftlighet eller genetisk benägenhet för psykisk ohälsa inte automatiskt att du insjuknar. Det tyder på att det är en kombination av genetiska, biologiska och miljömässiga faktorer som i slutändan kan utlösa schizofreni.
Forskning har visat att personer med schizofreni ofta har en förändrad hjärnstruktur och/eller en obalans i hjärnans signalsubstanser. Enligt HelpGuide har hjärnbilder av patienter med schizofreni visat minskad aktivitet i frontalloben, förstorade hjärnventriklar, förlust av grå hjärnsubstans samt avvikelser i hippocampus, amygdala och tinningloberna. Forskningen tyder dessutom på att en obalans i signalsubstanser som glutamat och dopamin kan bidra till en benägenhet för sjukdomen.
Om det är genetiska och biologiska faktorer som gör en person sårbar för schizofreni är det möjligen miljömässiga triggers som fullbordar den förödande triaden. HelpGuide anger att senare forskning tyder på att stress under graviditeten eller under barnets viktigaste utvecklingsår kan bidra till sjukdomens debut. Sådana stressfaktorer omfattar fysiska eller sexuella övergrepp, förlust eller separation från en förälder i barndomen, låga syrehalter vid födseln samt exponering för virus eller bakterier i livmodern eller under spädbarnsåren.
Den som lever med schizofreni utsätts dagligen för vanföreställningar, hallucinationer och kraftigt desorganiserade tankar, vilket gör det praktiskt taget omöjligt att klara även enkla vardagssysslor som matinköp, måltider, städning eller att klä sig ordentligt. I regel blir det svårt att behålla ett fast arbete eller stödjande sociala relationer. Eftersom schizofreni ofta leder till isolering hamnar den sjuke allt som oftast ensam, utan möjlighet att nå hjälp.
I försök att dämpa de ofta fientliga och skrämmande vanföreställningarna och hallucinationerna vänder sig många med schizofreni till droger, alkohol eller cigaretter. Enligt Arthur Schoenstadt, medicine doktor, är missbruk vanligare bland personer med schizofreni än i den allmänna befolkningen. Cigaretter utgör det vanligaste beroendet – risken att utveckla nikotinberoende är hela tre gånger högre än hos övriga befolkningen. Utöver de välkända hälsoriskerna som missbruk medför kan narkotika, alkohol och nikotin dessutom försämra effekten av antipsykotisk läkemedelsbehandling.
Enligt Schizophrenia.com är suicid en av de vanligaste dödsorsakerna bland personer med schizofreni. Statistiken visar att 40 procent gör ett suicidförsök någon gång under sin sjukdom, och att 10–15 procent av dessa försök lyckas. Suicidförsök sker oftast under depressiva eller psykotiska episoder, eller under de första sex till nio månaderna av behandlingen.
Trots sjukdomens allvar finns det idag effektiva behandlingar. Tidig diagnos, antipsykotisk medicinering och bra samhällsstöd kan lindra symtomen avsevärt och förbättra livskvaliteten för både den drabbade och anhöriga. Om du eller någon i din närhet uppvisar tecken på schizofreni bör du kontakta vården så snart som möjligt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online