Enligt det amerikanska institutet National Institute of Mental Health lever cirka 2,4 miljoner människor med schizofreni i USA. Dessutom uppskattas ungefär en procent av världens befolkning leva med diagnosen. Schizofreni är en allvarlig psykisk sjukdom som kan göra en person helt arbetsoförmögen eller till och med hota livet. Även om orsakerna inte är helt kända, tror forskare att genetik spelar en central roll i sjukdomens uppkomst och utveckling.
Det kan vara mycket svårt att diagnostisera schizofreni, eftersom sjukdomen liknar många andra psykiska tillstånd. Personer med hjärnskador eller hjärntumörer kan också börja bete sig på sätt som påminner om schizofreni. Använd därför aldrig informationen här för att ställa en egen diagnos hos dig själv eller någon närstående. En säker diagnos kräver bland annat en fysisk undersökning, en magnetkameraundersökning (MR) av hjärnan för att utesluta skador eller tumörer samt blodprov. Ofta behöver patienten dessutom träffa en psykiater eller psykolog för en fördjupad utredning. Detta gör det också svårt för forskare att avgöra vem i en familj som faktiskt lider av schizofreni, vilket komplicerar genetiska studier.
Symtomen på schizofreni omfattar bland annat paranoia, hallucinationer, svårigheter att förstå eller tala sitt modersmål, religiös besatthet samt plötsliga bisarra beteenden – som att elda upp ett rum och sedan lugnt sitta och betrakta lågorna. Många drabbade har svårt att ta hand om sig själva och får problem med både korttids- och långtidsminnet. Självskadebeteende och suicidförsök är tyvärr vanliga, liksom missbruk av tobak, alkohol eller droger.
Symtomen visar sig vanligtvis först i slutet av tonåren, även om ett fåtal barn i sällsynta fall får diagnosen tidigare. Den typiska patienten är mellan 18 och 55 år gammal. Ett psykotiskt skov, där personen förlorar kontakten med verkligheten och behöver vårdas på sjukhus, kan i genomsnitt pågå i sex månader. Schizofreni går idag inte att bota, men med rätt behandling kan sjukdomen ofta hanteras. Eftersom symtomen uppträder så oförutsägbart kan det vara svårt att spåra sjukdomen genom släktled eller fastställa huruvida en patient har haft en eller två föräldrar med schizofreni. För att kunna avgöra om sjukdomen ärvts måste forskarna ofta följa hela livet hos ett barn till en förälder med schizofreni.
Har du en nära släkting, som en förälder eller ett syskon, med schizofreni ligger din risk att själv insjukna på cirka 10 procent. Hos enäggstvillingar är risken betydligt högre – mellan 40 och 65 procent. Detta pekar tydligt på att gener spelar en viktig roll, även om miljöfaktorer också bidrar.
I juli 2008 presenterades en studie som undersökte de genetiska orsakerna bakom schizofreni. Resultaten tyder på att tre typer av genetiskt material, så kallade mikrodeletioner, finns hos friska personer men saknas hos personer med schizofreni. Dessa mikrodeletioner verkar gå i arv inom familjer och kan göra en individ mer mottaglig för att utveckla sjukdomen, utan att nödvändigtvis utgöra den direkta orsaken. Andra faktorer som tros samverka med generna är obalanser i hjärnans kemi, hjärnskador i samband med födseln som ger hjärnan en mindre storlek än normalt samt traumatiska eller starkt stressiga händelser under uppväxten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online