Baron Münchhausen är en litterär figur som blivit världskänd för sina fantasifulla och högst överdrivna berättelser om äventyr och otroliga bedrifter. Det är just denna tendens till påhittade och uppblåsta historier som gett namn åt en allvarlig psykisk störning: Münchhausens syndrom.
Münchhausens syndrom kännetecknas av ett upprepat mönster där personen antingen överdriver, påhittar eller själv framkallar medicinska besvär eller psykiskt lidande. Syftet är sällan ekonomisk vinning eller att slippa ansvar – drivkraften är i stället behovet av uppmärksamhet, omsorg och sympati, samt önskan att inta rollen som patient.
Inom modern diagnostik, exempelvis i diagnosmanualen DSM-5, klassificeras tillståndet som en så kallad artificiell störning (factitious disorder). Namnet Münchhausens syndrom används dock fortfarande flitigt både inom vården och i vardagligt språk.
Bland de vanligaste dragen återfinns:
• Upprepade vårdbesök, ofta med omfattande undersökningar eller onödiga operationer
• Dramatiska och ibland motsägelsefulla berättelser om sin sjukdomshistoria
• Symtom som försvagas eller förändras när personen blir observerad
• Ovanligt djup kunskap om medicinska termer och sjukvårdens rutiner
En särskilt allvarlig variant av störningen är Münchhausen genom ombud (Munchausen by proxy). Där framkallar eller påhittar en person – oftast en förälder – sjukdom hos någon annan, vanligtvis sitt eget barn. Detta betraktas som en form av misshandel och kan i värsta fall leda till livshotande skador.
Att behandla Münchhausens syndrom är utmanande, eftersom många personer förnekar sitt beteende och aktivt undviker psykiatrisk hjälp. När behandling ändå kommer igång används oftast samtalsterapi, exempelvis kognitiv beteendeterapi (KBT), för att hjälpa personen att bearbeta underliggande emotionella svårigheter och bryta det skadliga mönstret.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online