Ett datoriserat apotek använder informationsteknik för att utföra funktioner som utdelning av läkemedel samt lagring och hämtning av patientdata. Dessa system – oavsett om de finns på ett detaljhandelsapotek eller på ett sjukhusapotek – är nätverksanslutna, vilket innebär att de kan dela information med vårdgivare och försäkringsbolag. Den här informationsdelningen underlättar en korrekt hantering av patienters recept, underhåll och utbyte av relevant patientdata samt en effektiv behandling av försäkringsärenden.
Vissa datoriserade apotek använder automatiserade utdelningssystem där robotar mäter upp rätt mängd och dosering av varje läkemedel till patienterna. En del robotsystem är helt automatiserade och kräver ingen medverkan från farmaceuter alls. I boken Comprehensive Exam Review for the Pharmacy Technician uppgir författaren Jahanqir Moini att dessa robotar kan expediera upp till 130 recept per timme.
Datoriserade apotek gör det dessutom möjligt för läkare att elektroniskt förskriva läkemedel via ett så kallat provider order entry-system (POE). Systemet ger ett extra patientskydd eftersom databasen kontrollerar att läkaren inte förskriver något läkemedel som står i konflikt med patientens övriga mediciner.
Databaser i ett datoriserat system gör det möjligt att lagra patientprofiler på servrar, så att användarna kan söka fram specifik information om exempelvis läkemedelsallergier, sjukdomstillstånd och annat som behövs vid konsultationer och receptexpedition. På en institution som ett sjukhus lagras patientdata vanligtvis på en central server, medan övriga datorer i byggnaden fungerar som klienter. Det gör att personalen kan begära och ta emot information från servern.
Moderna nätverk är oftast trådlösa, vilket eliminerar de betydande kostnader som skulle uppstå vid installation av kablage genom hela fastigheten för att koppla varje klientdator till routrar eller direkt till servern.
Nätverksanslutna apotekssystem ger farmaceuter möjlighet att använda telefarmaci för att kommunicera med vårdgivare och patienter. Tjänsterna kan omfatta distanskonsultationer via videokonferens, där farmaceuter diskuterar medicinska frågor direkt med patienter och vårdpersonal.
Enligt den amerikanska lagen Health Insurance Portability and Accountability Act (HIPAA) har apotek ansvar för att skydda patienternas känsliga hälsoinformation, både på egna servrar och under datautbyte. Krypteringsteknik kan skydda information som delas via videokonferenser och annan kommunikation, medan brandväggar och antivirusprogram skyddar den data som lagras på anläggningens server. Apoteken ska även skydda informationen fysiskt på plats genom att begränsa åtkomsten till behörig personal, exempelvis med hjälp av lösenord eller andra verifieringsmetoder.
Enligt den amerikanska narkotikakontrollagen, Controlled Substances Act, får farmaceuter använda datoriserade system för att ta emot och bearbeta recept på beroendeframkallande läkemedel inom schemagrupperna III–V. Databasen måste innehålla fullständig information om läkemedlet, patienten och den förskrivande läkaren, inklusive doseringar, förnyelser och det tillstånd som läkemedlet behandlar. Drug Enforcement Administration (DEA) kräver att apotek sparar all information om sådana recept i två år från expeditieringsdatumet. Alla apotek som hanterar beroendeframkallande läkemedel måste dessutom registrera sig hos DEA och ha ett certifikat som visar att de är behöriga att expediera denna typ av recept.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online