American Society for Echocardiography (ASE) har tagit fram standarder för utvärderingen av ekokardiogram av det mänskliga hjärtat. Transesofageal ekokardiografi (TEE) utförs för att skapa ett sonogram, alltså en ultraljudsbild, av hjärtat. Väggsegmentkartan fungerar som en direkt referens för övrig medicinsk personal och visar exakt var avvikelser i hjärtväggens rörelser har observerats.
Hjärtväggens rörelser kan övervakas med hjälp av TEE av läkare efter en hjärtinfarkt, en bröstinfektion eller vid misstanke om hjärtarytmi. Övervakning sker även vid mitralisklaffprolaps, medfödda hjärtfel samt skador på hjärtmuskeln. I dessa fall bedöms rörelsen i kammarnas väggsegment av ASE enligt en femgradig skala, vilket skapar en standardiserad referens för att förstå allvarlighetsgraden hos det observerade tillståndet. Standardiserade förkortningar används dessutom för att förenkla identifieringen av olika områden på ekokardiogrammet.
ASE har skapat standardiserade förkortningar för att underlätta tolkningen av medicinska journaler när informationen överförs från sonogramtekniker till kardiolog eller primärvårdsläkare. Enligt ASE-standarderna förkortas vänster kammare till LV och höger kammare till RV. Även de stora blodkärlen till och från hjärtat har egna förkortningar, exempelvis circumflexa kransartären (CIRC), höger kransartär (RCA) och vänster framstigande kransartär (LAD). Kamarseptum förkortas till VS och höger kammares fria vägg till RVFW. På så sätt kan läkare snabbt ange vilka områden som uppvisar problem, tillsammans med respektive poäng på väggsegmentskalan, för att kunna bedöma hela hjärtats funktion.
Poäng 1 ges för normal rörelse i hjärtväggen. Hypokinetisk funktion tilldelas nivå 2 om den är lindrig och nivå 3 om den är svår. Dyskinesi eller akinesi i hjärtväggen ger poäng 4, medan kraftigt deformerad väggrörelse får poäng 5 – ett högt väggrörelsescore tyder alltså på försämrad hjärthälsa.
Enligt boken ”Clinical Diagnostic Ultrasound” av Grant Baxter, Paul Allan och Patricia Morley kvantifieras väggrörelsen som ett väggrörelseindex (wall motion score index) genom att segmentpoängen adderas och divideras med antalet segment. Ett globalt väggrörelsescore beräknas genom att summera poängen för samtliga 16 segment i hjärtat och därefter dividera med 16.
ASE-standarden för kardiografiska väggsegment omfattar totalt 16 segment, där den apikala toppen kan räknas som ett sjuttonde segment. Modellen delar vänster kammare i en basal, en mellersta och en apikal nivå. Enligt ”Perioperative Transesophageal Echocardiography” är de basala och mellersta nivåerna vardera indelade i sex segment, medan den apikala nivån består av fyra segment. Väggrörelsemodellen är spegelvänd för respektive sida av hjärtat.
ASE:s underkommitté för kvantifiering av tvådimensionella ekokardiogram tog fram standarderna för väggsegment. Dessa utvecklades i samarbete med European Society of Cardiology (ESC). Standarderna för väggsegment delas även av Society for Cardiovascular Anesthesiologists (SCA).
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online