Kritiskt tänkande för vårdpersonal – en nyckel till bättre beslut och patientsäkerhet

Kritiskt tänkande handlar om ett livslångt engagemang för lärande. Detta sinnesförhållningssätt är särskilt viktigt inom vården, där läkare, sjuksköterskor och annan medicinsk personal ständigt måste fatta välgrundade och precisa beslut. Kritiskt tänkande kommer inte av sig självt – det kräver övning, koncentration och förmåga att fokusera på den information som presenteras.

Definition

Stacy Walker, forskare bakom studien "Active Learning Strategies to Promote Critical Thinking", beskriver kritiskt tänkande som förmågan att använda reflekterande skepticism vid bedömningar. Norris och Enis, författare till "Evaluating Critical Thinking", definierar det som en "disciplinerad intellektuell process där korrekta bedömningar används som ett riktmärke för individens beslutsfattande".

Inom vården behövs kritiskt tänkande ofta för att styra tankeprocesserna mot sunda beslut när svaret inte tydligt framgår av läroböcker eller forskning.

Relevans

Vårdpersonal använder relevans som ett kritiskt tänkandeverktyg i sitt beslutsfattande. Vårdbeslut kräver fokuserat tänkande som håller sig till ämnet och eliminerar fragmenterade idéer. En vårdare måste kunna lägga åt sidan yttre faktorer och orelaterad information när ett specifikt problem undersöks.

Ett exempel är när en patient berättar för en sjuksköterska om ett visst symptom, men sjuksköterskan börjar fundera på orelaterade symtom och ställer irrelevanta frågor. Sjuksköterskan behöver rikta uppmärksamheten mot problemet som föreligger och ignorera störande tankar.

Olika perspektiv

Vårdgivare använder olika perspektiv för att säkerställa att diagnoser och lösningar övervägs noggrant. Precis som en patient kan söka en andra opinion hos en kirurg, konsulterar ofta en läkare kollegor för att undvika partiskhet.

Några frågor som vårdpersonal bör ställa sig innan ett beslut fattas är:

• Vilka är de andra synpunkterna?
• Kan jag se detta problem från andra perspektiv?
• Hur kan dessa perspektiv användas i mitt beslutsfattande?

Elementen i kritiskt tänkande

Kritiskt tänkande inom vården omfattar åtta faktorer som stärker beslutsfattandet, enligt R.W. Paul, författare till "Critical Thinking: What Every Person Needs to Survive in a Rapidly Changing World":

1. Förstå vad vårdpersonalen söker förstå.
2. Klargör målet – vad ska vårdpersonalen göra med den information som inhämtas?
3. Granska alla perspektiv på lösningen eller informationen.
4. Lägg åt sidan alla antaganden om ämnet innan nya perspektiv eller forskad information undersöks.
5. Använd allmänna vårdprinciper och teorier i resonemanget.
6. Förstå de egna resonemangen och tolkningarna.
7. Samla in och förstå data som ger belägg från tidigare forskade ämnen eller studier.
8. Bedöm konsekvenserna av informationen eller beslutet.

Fördelar

Hanston och Jackson skrev i boken "Clinical Delegation Skills: A Handbook for Professional Practice" från 2004 att flera positiva effekter uppstår när kritiskt tänkande tillämpas inom vården. Organisationen bör märka av ökad personalmoral med minskad personalomsättning, högre patientnöjdhet, mindre skuldbeläggning mellan kollegor samt förbättrad problemlösningsförmåga.

Med kritiskt tänkande förbättras även själva vården, vilket resulterar i kortare vårdtider, färre återbesök på sjukhuset och färre fall av patientolyckor som fallskador eller andra skador.