Alla celler hos levande organismer kan genomgå mitos. Mitos är en cellulär process där det genetiska materialet, DNA, dupliceras, följt av cytokines när cellen delar sig och bildar identiska celler. Processen fungerar på liknande sätt hos encelliga organismer som bakterier och protozoer, liksom hos komplexa flercelliga växter och djur. Den mitotiska processen inleds med att kopior av DNA skapas, varefter en identisk kopia av varje DNA-molekyl separeras in i varje ny cell. Varje cell som uppstår genom mitos innehåller därför samma genetiska material som krävs för överlevnad och funktion.
Bakterier är prokaryota encelliga livsformer som saknar en äkta cellkärna, vilket innebär att deras genetiska material inte är åtskilt från resten av cellen. Prokaryoter kan inte fortplanta sig sexuellt, och mitos hos dessa organismer utgör därför en form av asexuell reproduktion. Slutresultatet är två nyskapade celler som är identiska med föräldracellen.
Ibland uppstår fel vid DNA-replikation, vilket leder till mutationer i en av de två molekyler som bildas. I vissa fall förenas dessutom bakterier före replikationen och utbyter en del av sitt genetiska material. När mutation eller utbyte sker blir de nya cellerna snarlika men genetiskt olika jämfört med föräldracellen.
Protozoer är eukaryota encelliga organismer som liknar prokaryoter genom att även de förökar sig asexuellt. De kan framstå som enkla encelliga livsformer, men de har utvecklat alla de cellulära komponenter som behövs för liv i många olika miljöer. Resultatet av den mitotiska delningen är två nya protozoer som var och en är identisk med föräldern. Varje protozocell besitter de nödvändiga cellulära beståndsdelarna, inklusive DNA, som krävs för fortsatt liv och överlevnad.
Utvecklingen hos flercelliga organismer börjar med en enda cell som kallas äggcell, eller frö hos växter. Cellerna delar sig genom mitos och producerar genetiskt identiska celler. Med tiden differentierar sig dock cellerna och specialiserar sig till olika celltyper som tillsammans bygger upp vävnader. En grupp celler kan exempelvis bilda levervävnad hos djur, medan andra celler utvecklas till blad hos växter.
Denna process är komplex och ännu inte fullständigt kartlagd, men forskning visar att kontakten med redan differentierade celler styr vilken typ en cell blir efter mitosen. Även om varje cell är genetiskt identisk använder alltså olika celltyper endast de gener som behövs för sin specifika funktion.
Mitos pågår genom hela livet hos alla flercelliga organismer. Cellerna fortsätter att dela sig för att ersätta gamla och utslitna celler. När cellerna väl har differentierats för ett särskilt syfte blir avkommacellerna identiska med föräldracellen, både vad gäller genetiskt innehåll och genuttryck. Celler som bygger upp de flesta vävnader ersätts så småningom genom denna kontinuerliga process av celldelning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online