Gruppköpsföreningar, ofta kallade gruppköpsorganisationer (GPO), har som mål att hjälpa företag få bättre priser på varor och material genom att samla sina inköpsorder. Genom att slå ihop beställningarna får organisationerna större inköpsmakt och möjlighet att förhandla fram gynnsammare avtal än vad enskilda medlemmar skulle kunna åstadkomma på egen hand.
Konceptet förekommer i flera branscher, bland annat dagligvaruhandeln. Associated Grocers är ett exempel – ett nätverk av fristående livsmedelsbutiker och mindre regionala stormarknadskedjor som hjälper mindre aktörer att konkurrera med de stora nationella kedjorna. Gruppköpsorganisationer är dock mest kända inom vården, där medicinska verksamheter använder dem i stor utsträckning – ibland med viss kontrovers.
Tillverkare av medicinskt material och utrustning är oftast villiga att ge rabatter och förmånliga villkor i utbyte mot garanterad försäljning. Därför erbjuder de rabatter mot kontrakt som innebär exklusivitet, stora volymer och långa perioder som föredragen leverantör. Medan stora sjukhuskoncerner har den inköpskraft som krävs för att förhandla fram egna rabatter och villkor, möter ofta fristående sjukhus och mindre vårdverksamheter högre priser som gör det svårt för dem att få bra affärer. Inköpsföreningar och organisationer grundades för att jämna ut spelplanen och ge alla deltagande verksamheter – stora som små – bästa möjliga priser.
Enligt Health Industry Group Purchasing Association (HIGPA) använder 98 procent av alla sjukhus GPO:er för sina inköp. År 2003 fann den amerikanska konkurrensmyndigheten Federal Trade Commission (FTC) att de sju största GPO:erna stod för 85 procent av allt leveransköp inom medicinsk verksamhet. Det innebär att några få företag kontrollerar inköpsmakten inom hela vårdbranschen, vilket väckt oro bland både konsumenter och tillsynsmyndigheter.
Federal Trade Commission, Government Accountability Office och den amerikanska kongressen har undersökt vårdens GPO:er med anledning av misstankar om prisfixering och agerande emot konsumenternas intressen. Man är orolig över att GPO:erna saknar incitament att verkligen uppnå bästa pris, eftersom deras intäkter till viss del baseras på procentandelar av den totala försäljningen. Ju högre försäljningspris, desto mer tjänar GPO:erna – vilket strider mot själva idén om att uppnå bästa möjliga prissättning.
Många GPO:er tar dessutom ut administrativa avgifter från leverantörer som blir en del av deras nätverk av avtal. FTC betraktar denna praktik som en form av "kickback", vilket väcker frågor om huruvida GPO:erna verkligen företräder vårdverksamheternas intressen – och därmed också patienternas och hälso- och sjukvårdskonsumenternas.
HIGPA har lett sina medlemsorganisationer i en rörelse för att etablera etiska standarder, och de flesta GPO:er har utvecklat egna riktlinjer för etiskt agerande. FTC rapporterar dock att trots att GPO:erna antagit uttalanden där de lovar att arbeta för konsumenternas intressen, finns det fortfarande skäl att tro att de ägnar sig åt prisfixering och håller priserna artificiellt höga – något som driver upp kostnaderna för vården.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online