En retrospektiv studie inom medicinsk forskning innebär att man dokumenterar tidigare erfarenheter genom intervjuer, granskning av medicinska journaler och annan relevant data, i syfte att studera en viss sjukdom, ett tillstånd eller de faktorer som ligger bakom ett problem. Varje studie upprättar egna protokoll – de riktlinjer och förfaranden som ska följas. Dessa protokoll ger studien struktur och riktning samt vägleder forskarna i hur arbetet med att blicka bakåt i tiden ska gå till.
För att kunna fastställa ett utfall för den retrospektiva studien krävs det att studiens syfte definieras tydligt. En studie kan exempelvis ha som mål att identifiera livsstilar som bidrar till en viss sjukdom. Ett protokoll eller en metodik kan då föreskriva att medicinska journaler för personer med sjukdomen ska granskas, med fokus på specifika typer av data. Protokollet anger vilken typ av information som ska extraheras ur journalerna. I det här fallet noteras uppgifter i journalen om patientens kost, motion, arbete, stress och civilstånd, med förståelsen att dessa faktorer kan – men inte nödvändigtvis måste – bidra till sjukdomens utveckling.
Personliga intervjuer innebär samtal med personer som har sjukdomen, i syfte att komplettera deras journaler med information som inte finns dokumenterad där. Eftersom dessa intervjuer bygger på minnen som sträcker sig över flera år kan intervjuaren behöva hantera patienter som lider av minnesförlust eller suddiga minnen, eller fenomenet "selektivt minne" – det vill säga att patienten endast minns de gynnsamma delarna av sin livsstil och inte de delar som intervjuaren försöker ta reda på. För att lösa detta problem krävs en noggrann granskning av journalerna före intervjun samt välformulerade frågor som är utformade för att framkalla den information som behövs. Eventuella bias måste undvikas vid frågandet, och frågorna ska formuleras så att viktiga fakta framkommer.
Bestäm redan från början av studien hur många journaler och individer som ska undersökas. En alldeles för liten urvalsstorlek kan snedvrida resultaten. En tumregel som har tagits fram, enligt artikeln om metodik i "Conducting Chart Review for Retrospective Studies", är tio urval per prediktor eller faktor som ska studeras. Om studien exempelvis fastställer att sex livsstilsfaktorer leder till sjukdomen bör sextio journaler granskas, med motsvarande intervjuer för så många av individerna som är möjligt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online