Sjukvårdsbranschen står inför flera allvarliga ekonomiska utmaningar. För det första ställer babyboom-generationens pensionering, enligt CNBC, "ohållbara krav på de federala trygghetsprogrammen Medicare och Medicaid". För det andra fortsätter sjukvårdskostnaderna att stiga i takt med att branschen gör medicinska och teknologiska framsteg. För det tredje har den ökande genomsnittliga livslängden under de senaste decennierna lagt en större börda på sjukvården som helhet.
Att möta dessa ekonomiska åtaganden kommer att kräva kostnadsbesparingar, ökade totala intäkter för branschen samt en diversifiering av dess inkomstkällor. Nedan går vi igenom de tre viktigaste källorna till medel inom amerikansk sjukvårdsfinansiering.
Den största poolen av ekonomiska resurser för sjukvårdsfinansiering ägs av skattebetalarna i stort. Skattebetalarna finansierar USA:s två största offentliga sjukvårdsprogram, Medicare och Medicaid, och att hålla dessa program finansiellt bärkraftiga kommer sannolikt att kräva en kombination av framtida kostnadsbesparingar, minskade förmåner samt – nästan säkert – höjda skatter för att täcka de relaterade kostnaderna.
Enligt Congressional Budget Office kommer, om politiken inte väsentligt förändrar dessa program, "de totala utgifterna för Medicare att öka till 8 procent av BNP till år 2035 och till 15 procent till år 2080. De totala utgifterna för Medicaid beräknas öka till 5 procent av BNP till 2035 och till 7 procent till 2080."
Eftersom USA inte har ett offentligt sjukvårdssystem med en enda betalare, som i Kanada eller Västeuropa, är privata betalare den näst största inkomstkällan för sjukvårdsfinansieringen. Privata konsumenter i USA köper försäkringar samt andra icke-försäkrade hälso- och sjukvårdstjänster, exempelvis kompletterande mediciner, avancerade bilddiagnostik som kroppsundersökningar, besök hos specialistläkare och rådgivning från hälsocoacher.
Enligt forskaren Jacob Hacker, expert på sjukvård och försäkring, spenderar USA mer på sjukvård än andra utvecklade länder, trots att vården är av lägre kvalitet. En viktig orsak till denna skillnad är, enligt Hacker, att privata betalare driver upp de totala kostnaderna genom att skapa incitament för läkare som finansieras via offentliga medel att höja sina priser till privata nivåer.
Förekomsten av kroniska sjukdomar som kräver kontinuerlig behandling – såsom artrit, cancer och diabetes – skapar också ett stadigt inflöde av medel till sjukvårdsfinansieringen. Enligt Kaiser Foundation "uppskattas det att hälso- och sjukvårdskostnaderna för behandling av kroniska sjukdomar utgör över 75 procent av landets totala sjukvårdsutgifter".
Den ökade genomsnittliga livslängden samt framstegen inom medicin och medicinsk teknik har gjort det möjligt att behandla kroniska sjukdomar över lång tid. Detta har skapat en hel demografisk grupp av befolkningen som bidrar med den stora majoriteten av de totala intäkterna till sjukvårdsfinansieringen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online