Body Mass Index (BMI) är ett av de vanligaste sätten att bedöma om din vikt innebär någon hälsorisk. Med hjälp av en enkel beräkning får du en uppskattning av hur mycket kroppsfett du har, vilket i sin tur kan användas för att bedöma risken för hjärt-kärlsjukdomar, högt blodtryck, diabetes och andra hälsoproblem.
BMI visar om din vikt står i rimlig proportion till din längd. Beräkningen görs genom att dividera din vikt med kvadraten på din längd. Vill du slippa räkna själv finns det flera kostnadsfria BMI-kalkylatorer online som gör jobbet åt dig på några sekunder.
Mät din kroppslängd och väigh dig. De flesta onlinekalkylatorer erbjuder både metriska och brittisk-amerikanska enheter, så det spelar ingen roll vilka måttenheter du använder – välj bara den du känner dig bekväm med.
Sök efter "BMI-kalkylator" i valfri sökmotor för att hitta ett lämpligt verktyg. Alternativt kan du använda den enkla och pålitliga kalkylator som exempelvis amerikanska National Institutes of Health (NIH) tillhandahåller gratis på sin webbplats.
Ange din längd och vikt i kalkylatorn och låt verktyget räkna ut ditt BMI automatiskt. Det tar bara några sekunder.
Enligt National Institutes of Health ligger det rekommenderade BMI-intervallet mellan 18,5 och 24,9. Ett värde på 18,5 eller lägre tyder på undervikt, medan ett värde på 25 eller högre indikerar övervikt. Ett BMI på 30 eller mer klassificeras som fetma.
Kom ihåg att BMI inte tar hänsyn till kroppsammansättningen. En tyngdlyftare är till exempel ofta tung i förhållande till sin längd på grund av stor muskelmassa – vilket innebär att hans eller hennes BMI sannolikt kommer att visa övervikt, trots utmärkt fysik. Muskelvävnad väger nämligen mer än fett.
Tänk därför på att BMI främst är ett screeningsverktyg och inte en medicinsk diagnos. Om du är osäker på vad ditt resultat betyder för just din hälsa, ta gärna kontakt med vårdcentralen eller en legitimerad dietist för en individuell bedömning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online