Kisel är ett av naturens vanligaste grundämnen – det är huvudbeståndsdelen i sand. Ämnet reagerar lätt med väte, syre och kol och bildar därigenom en rad stabila molekyler. Långa kedjor (polymerer) av kiselföreningar hörs till de vanligaste ämnena både i naturen och bland produkter som framställs i laboratorier. En av de mest användbara varianterna är dimetikon.
Dimetikon är det vanliga namnet på polymeren polydimetylsiloxan (PDMS) – långa kedjor av Si(CH3)2O-molekyler. Det är en transparent och kemiskt inert förening med många olika användningsområden. En form av dimetikon används som hårborttagningsmedel, medan en annan form tillsätts i schampon eftersom det ger håret glans. Ytterligare former används i kontaktlinser eller som högklassiga smörjoljor. Dimetikon är dessutom naturligt brandhämmande och ingår därför ofta i brandhärdiga plattor.
Längden på polymeren, förgreningarna och kopplingarna mellan kedjorna påverkar alla dimetikonets beteende – och därmed föreningens kemiska och mekaniska egenskaper. Kortare kedjor tenderar att vara flytande, medan längre kedjor ger upphov till fasta ämnen.
Det finns hundratals gynnsamma varianter av den grundläggande dimetikonstrukturen. Korta kedjor är oljeliknande och används som smörjmedel. Längre kedjor är gummiliknande och används exempelvis i värmetåligt, giftfritt köksredskap. Genom att tillsätta korta sidokedjor (så kallade funktionella grupper) kan dimetikon förändras på grundläggande sätt.
Dimetikon är normalt mycket svårt att blanda med vatten, vilket gör det till en vanlig komponent i tätningsmedel. Tillsats av SiOH-sidogrupper gör dimetikon mycket vattenabsorberande, men den modifierade varianten stöter istället bort ämnen som inte löser sig i vatten. Olika sidogrupper kan alltså få dimetikon att reagera helt olika mot vatten och andra substanser. Ett talande exempel på detta ämnes särart är att dimetikon är en huvudingrediens i leksaken Silly Putty.
Den största fördelen med dimetikon är att det fungerar som en palett för att skapa nya kemiska ämnen. Polymerens ryggrad utgörs av kisel – ett av de billigaste och mest lättillgängliga ämnena på jorden. Variationerna skapas nästan alltid genom tillsats av väte, syre eller kol – även dessa är billiga och lätta att få tag på. Dessa tre grundämnen kombineras enkelt med kiselryggraden och bildar polymerer. Kopplingar och sidokedjor bygger på samma tre tillsatser, och tillsammans med polymerlängden kan de ge upphov till en mängd olika ämnen med skilda egenskaper.
Några av de fördelar som inte redan nämnts är: tätnings- och fogmassor, kosmetika, magmedel mot sura uppstötningar, implantat vid plastikkirurgi, släppmedel för gjutformar, lugnande hudkrämer, herbicider, mögelhämmande medel samt som komponent i rymdfärjans värmeskyddsplattor för återinträdet i atmosfären.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online