Många sjukhus har saneringspolicyer och väl etablerade rutiner som en del av sin beredskap för katastrofer. Sjukhuspersonalen får system och protokoll för att sanera patienter vid olyckor som involverar farliga ämnen, liksom vid katastrofer orsakade av exempelvis terroristattacker. Occupational Safety and Health Administration (OSHA) är den amerikanska federala myndighet som hjälper sjukhus att utveckla saneringspolicyer och rutiner, samt ser till att lagarna kring dem efterlevs.
När en katastrof inträffar som kräver sanering måste sjukhuspersonalen eller första insatsteamet vidta lämpliga försiktighetsåtgärder för att säkerställa sin egen säkerhet innan de kan hjälpa patienter. Det innebär att de måste ta på sig personlig skyddsutrustning och genomgå en medicinsk bedömning som kontrollerar bland annat blodtryck, temperatur och puls.
Första insatspersonalen måste alltså undersökas för att fastställa att de är friska nog att bära skyddskläder och assistera med saneringen av patienter i de saneringsenheter som upprättas utanför sjukhuset.
Patienter som klarar av att ta sig igenom saneringsenheten på egen hand får ett saneringspaket med instruktioner om hur förfarandet går till. De måste ta av sig alla kläder och lägga dem i den stora påsen från paketet, placera värdeföremål i den genomskinliga plastpåsen och sedan försluta båda i en tredje påse. Påsen ska placeras på ett säkert, särskilt utsett område, varefter patienten fortsätter genom enheten endast iförd den klädmärkning som ingick i paketet.
En sjukhusmedarbetare håller koll på varje patient som passerar saneringsenheten. Med skurborsten och tvålen från paketet ska patienten tvätta sig grundligt under personalens överinseende, både för att säkerställa att rengöringen blir ordentlig och för att kunna bistå vid behov. När patienten har sköljts av helt ska tvålen och borsten kasseras innan hen fortsätter till nästa zon för att torka sig och ta på sig en ren sjukhuskittel.
Saneringsrutinerna för patienter som inte kan förflytta sig själva innebär att minst fyra sjukhusmedarbetare hjälps åt att lyfta patienten på en bår eller ryggbrett samt att ta av och packa ner kläderna. Personalen tvättar, sköljer och torkar patienten innan hen får en ren sjukhuskittel. Personalen bör dessutom vara beredd att ge livsuppehållande stöd åt patienter som behöver det. Patienter med glasögon och/eller gångkäppar får använda sina hjälpmedel, men även dessa måste rengöras under saneringsprocessen.
Saneringsförfarandena skiljer sig något för patienter inom barnsjukvården, eftersom spädbarn och små barn behöver extra hjälp om en katastrof inträffar. Personalen måste också ta hänsyn till barnens psykologiska behov, eftersom de kan vara för unga för att förstå vad som händer och därmed bli rädda.
Barn får vanligtvis ID-armband, och om deras familjemedlemmar finns på plats under katastrofsituationen görs alla ansträngningar för att hålla familjen samman under hela saneringsprocessen. Om möjligt får barn hjälp av en förälder eller vårdgivare av samma kön att ta av kläderna, med hänsyn till frågor om anständighet och känslighet. Alla besökare som vistas hos barn på sjukhuset måste också genomgå sjukhusets saneringsförfaranden.
Under duschprocessen försöker personalen hålla syskon och familjer tillsammans, och handhållna sprutor med lägre vattentryck kan användas för barnens skull. Två vuxna krävs alltid för att hålla spädbarn under duschproceduren så att de inte halkar eller tappar greppet. Efter duschen ska barn omedelbart torkas med handduk eller filt för att undvika hypotermi.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online