Krampanfall är oftast ett svar på biokemiska obalanser som får kraftfulla effekter på centrala nervsystemet. En person som är benägen att få anfall kan ha ett överkänsligt nervsystem, där kamp- eller flyktmekanismen är extremt lättretad och aktiv. Kamp- eller flyktreaktionen är en adrenalindriven respons på situationer som väcker stark ångest. Reaktionen leder till att kalcium, magnesium och zink utsöndras i onödan stora mängder via urinen. Som ett resultat uppstår en brist på dessa mineraler på vävnadsnivå.
Det finns två huvudtyper av anfall: grand mal (stora anfall) och petit mal (små anfall). Orsaken är en elektrisk urladdning i hjärnan som snabbt sprider sig okontrollerat genom centrala nervsystemet, ungefär som en löpeld. Anfallen skiljer sig åt i styrkan på den elektriska urladdningen och i symptomens svårighetsgrad.
Vid ett petit mal-anfall märker personen ofta en domning eller lätt förlamning i någon del av kroppen, som varar i bara några sekunder eller minuter. Det allvarligare grand mal-anfallet innebär kraftiga ryckningar i armar och ben, okontrollerad tömning av tarm och blåsa samt medvetslöshet. Därefter följer en djup utmattning som ofta varar flera timmar.
Forskning pekar på att specifika näringsbrister – framför allt av zink, selen, kalcium och magnesium – kan ligga bakom tillståndet. Studier har också visat att personer med epilepsy ofta har magnesiumbrist i blodet.
Eklampsi är en av de ledande dödsorsakerna bland gravida kvinnor, både i låginkomstländer och industrialiserade nationer. Tillståndet innebär att ett eller flera anfall inträffar under graviditet, förlossning eller upp till tio dagar efter förlossningen.
Läkare behandlar eklampsi framför allt med magnesiumsulfat. Även om ämnet egentligen inte klassas som ett antiepileptiskt läkemedel, har det visat sig mycket effektivt för att förebygga återkommande anfall. Vanliga biverkningar är värmevallningar, rodnad, huvudvärk, illamående, suddig syn, slöhet, nedsatt kroppstemperatur, urinretention och förstoppning. Den största risken är en oavsiktlig överdosering, som i värsta fall kan leda till hjärt- och lungstillestånd.
Magnesium deltar i fler än 300 biokemiska och enzymatiska reaktioner som sker dagligen i kroppen. Grundämnet behövs för att upprätthålla normal muskel- och nervfunktion, ett fungerande immunförsvar, regelbunden hjärtrytm och starka ben. Det reglerar även blodsockernivåer och blodtryck och är centralt för energiomvandlingen och proteinsyntesen. Dessutom spelar magnesium en viktig roll för att förebygga högt blodtryck, diabetes och hjärt-kärlsjukdom.
När tecken på magnesiumbrist visar sig, särskilt hos barn, kan ett första steg vara att ta bort mjölk från kosten. Kalciumatomerna i mjölk tenderar nämligen att binda magnesiumet och göra det svårare för kroppen att tillgodogöra sig.
Hypofysen kallas ibland för kroppens "huvudkörtel" eftersom den verkar styra alla andra körtlers funktion. Vid magnesiumbrist, eller om hypofysen inte fungerar som den ska, kan kroppen därför visa tydliga symtom på magnesiumunderskott.
Vanliga tecken på att magnesiumnivåerna är för låga är oro, spasmer, muskelkramper, trötthet, huvudvärk, irritabilitet, låg energi och sömnproblem. Forskningsdata visar dessutom att personer med epilepsy ofta har magnesiumbrist.
Vissa läkare förskriver magnesiumglukonat, en välupptagbar form av magnesium som har visats minska och i vissa fall helt stoppa anfall – även när konventionella antiepileptiska läkemedel haft begränsad effekt. De flesta patienter tål preparatet bra, och den enda rapporterade biverkningen är dåsighet hos vissa.
En vuxen person har omkring 27 gram magnesium i kroppen. Cirka 60 procent lagras i skelettet, minst 25 procent finns i muskelvävnaden och resten deltar i cellernas ämnesomsättning.
När det gäller krampanfall fungerar magnesium som en viktig regulator. Mineralen främjar inte bara avslappning i nerver och muskler – den agerar även som en kemisk "portvakt". Närvaron av magnesiumatomer hindrar nämligen kalciumatomer från att strömma in i nervcellerna och överstimulera dem. Håller magnesium nerverna lugna? Då fungerar allt normalt. Blir nivåerna för låga blir nerverna överaktiva och stimulerar musklerna i onödan, vilket kan ge muskelkramper, spasmer, ryckningar och i värsta fall fullständiga anfall. Även rastlösa ben-syndrom har kopplats till magnesiumbrist.
Denna artikel är av informativ karaktär och ersätter inte medicinsk rådgivning. Upplever du återkommande kramper eller anfall bör du alltid kontakta läkare innan du påbörjar kosttillskott, eftersom rätt dosering behöver anpassas efter din individuella hälsosituation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online