I 1985 års upplaga av The Collection Development Manual från det nationella vetenskapsbiblioteket definierades medicinsk informatik som "tillämpningen av data- och hälsoinformationsvetenskap på medicin och hälso- och sjukvård". Datorer används idag inom alla delar av sjukvården, men den enkla och koncisa definitionen gäller fortfarande.
I slutet av 1950-talet och början av 1960-talet var stora sjukhus och medicinska fakulteter de första att integrera datorer i sina verksamheter. Det rörde sig om enorma, rumsstora stordatorer som främst användes för lagring av laboratoriedata. Information matades in via speciella hålkort och skrevs ut med en mycket långsam, skrivmaskinsliknande punktmatrixskrivare. Utrustningens storlek och kostnad var avskräckande, vilket begränsade användningen till stora sjukhus och medicinska lärosäten.
Datortomografi (CT) debuterade som diagnostiskt verktyg inom radiologin i början av 1970-talet. Till en början begränsades CT-undersökningarna till huvudet, men det ändrades mitt under decenniet när Automatic Computerized Transverse Axial (ACTA) gjorde det möjligt att få tredimensionella bilder av nästan hela kroppen. Den tidiga tekniken krävde timmar för att samla in data, ofta mer än en hel dag för att omvandla materialet till en bild. Numera kan en datortomografi samla in data från hela kroppen på millisekunder och rekonstruera bilden omedelbart.
Inom några år efter uppfinningen 1958 gjorde lasern stora framsteg inom säkrare medicinsk behandling. Laserskalpellen var särskilt värdefull när en operation behövde utföras på ett litet område, eftersom den inte skadar omgivande vävnader eller organ. Användningsområdet har sedan dess utvidgats till många delar av sjukvården, bland annat hjärnkirurgi, kardiologi, dermatologi, oftalmologi och kosmetiska ingrepp.
Ultraljudstekniken gör det möjligt att se in i människokroppen i realtid – inte ett rekonstruerat stillfoto, utan en faktisk blick in i kroppen medan patienten är vaken och kan svara på undersökarens frågor. Ingenstans är ultraljudet mer använt än inom förlossningsvården. Före ultraljudets tid var den första bild som stolta föräldrar kunde visa upp för familj och vänner nyföddsfotot från sjukhuset. När tekniken blev allmän kunde föräldrarna redan månader före beräknad förlossning stolt visa en bild av sin bebis, då som en suddig liten klump. Numera är både tekniken och bilderna mycket avancerade, och bilden visar verkligen en liten människa.
Omfattningen av medicinsk informatik har blivit så stor och komplex att tydligt avgränsade specialiseringsområden blivit nödvändiga. Det område som främst handlar om direkt patientvård kallas klinisk informatik, som numera utgör en egen medicinsk subspecialitet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online