Riskhantering inom vården har som övergripande syfte att öka patientsäkerheten, förebygga olyckor, säkerställa efterlevnad av lagar och regelverk samt undvika juridiska påfrestningar som annars kan leda till ekonomiska förluster eller rättsliga tvister.
Begreppet vårdinrättningar omfattar sjukhus – akutsjukhus, långvårdssjukhus, specialistsjukhus, rehabiliteringsenheter och veteransjukhus – samt äldreboenden, vårdcentraler, dagkirurgiska mottagningar och laboratorier. Varje verksamhet måste ta hänsyn till den fysiska lokalen, utrustningen, personalen samt patienter och besökare. Detta inkluderar inte bara patienternas anhöriga, utan även – för sjukhus och äldreboenden – legitimerade läkare i privatpraktik vars patienter vårdas inom verksamheten.
Riskhantering kan vara antingen proaktiv eller reaktiv. Proaktiv riskhantering är förebyggande, medan reaktiv riskhantering handlar om att begränsa skador och minimera förluster när något redan har inträffat. Allmänna riskhanteringsprinciper gäller, men varje institution måste säkerställa att sitt system innehåller skräddarsydda åtgärder som är specifikt utformade för just den egna verksamheten.
Att upprätta säkerhetsprotokoll och tydliga riktlinjer – inklusive korrekt utbildning och certifiering där det krävs – samtidigt som man säkerställer tillsyn, övervakning och efterlevnad, är en nödvändighet och en god grund att bygga vidare på.
Personalen måste dessutom ges möjlighet att – vid behov även anonymt – rapportera problem eller brister till ledningen utan rädsla för repressalier, vedergällning eller bestraffning.
Regelbundna diskussioner med berörd personal för att granska och lära av negativa händelser underlättar dessutom omarbetningen av protokoll för ett bättre förebyggande arbete, samtidigt som de hjälper till att begränsa framtida skador och förluster.
Nedan följer exempel på säkerhets- och riskhanteringsfrågor kopplade till byggnader:
All medicinsk personal – läkare, sjuksköterskor, tekniker, undersköterskor och administrativ personal – som har direkt kontakt med patienter ska vara korrekt utbildad och ha rätt behörigheter. Hela personalen, både medicinsk och icke-medicinsk, måste vara fullständigt informerad om och ordentligt utbildad inom integritets- och sekretessfrågor, samt följa korrekta rutiner för alla delar av patientvården; exempelvis journalhandlingar, läkemedel, förbrukningsmaterial (som sprutor, förband, syrgastankar, slangar och katetrar), mat och sängkläder.
Personal med särskilt ansvar för patientrelationer kan dessutom fungera som en kommunikationsväg där patienter och anhöriga kan framföra sina synpunkter till ledningen – för att lösa problem i tid och undvika onödiga dödsfall eller stämningar.
Institutionen behöver god tillgång till juridisk expertis som kan hålla ledningen fullständigt informerad om uppdaterade regler och lagar som påverkar verksamhetens vårdutbud.
Ledningen måste säkerställa att allt juridiskt och bokföringsrelaterat material lämnas in i tid.
Ideella sjukhus måste erbjuda tillräcklig gratisvård för att behålla sin skattebefriade status. Ledningen måste därför vara vaksam på att samtliga regelverk efterlevs.
Verksamheten bör också ha en ekonomisk plan som täcker försäkringsrisker, inklusive tecknande av tillräckliga försäkringsskydd.
Att aktivt säkerställa kvaliteten på den vård som ges fungerar som ett kraftfullt avskräckande medel mot undermåligt arbete och slarv.
Att inrätta en egen avdelning för kvalitetssäkring och att göra vårdkvalitet till verksamhetens högsta prioritet bör utgöra hörnstenarna i varje institutions riskhanteringsarbete.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online