Teknik har blivit en hörnsten inom hälso- och sjukvården och kan i många fall vara en livräddande resurs. Tekniken används bland annat vid hantering av larm till akutsjukvården, vid övervakning av patienters hjärtrytm samt för att ge vårdpersonal mobil tillgång till läkemedelsinformation, inklusive indikationer och kontraindikationer.
Användningen av teknik inom vården börjar redan innan patienten kommer in i sjukvårdssystemet. Enligt American Heart Associations så kallade "Chain of Survival" är möjligheten att snabbt kunna nå den lokala akutsjukvården, till exempel via nödnumret 112, en avgörande del av ett fungerande vårdsystem.
Datorstödd utskickningsmjukvara hjälper larmcentraler att avgöra vilken ambulans som ska skickas till vilken adress. Beslutet baseras på faktorer som ambulansernas tillgänglighet, trafiksituationen samt vilken vårdnivå personalen ombord kan erbjuda. Mjukvaran är utformad för att direkt stötta larmoperatören i beslutsfattandet och därmed minska svarstiderna.
För inte så länge sedan fanns information om tusentals olika läkemedel endast i medicinska läroböcker. Idag är läkemedelsresurserna inte längre begränsade till tryckta böcker eller stationära datorer – tack vare teknikutvecklingen finns informationen nu tillgänglig i mobilen.
Detta är ovärderligt för vårdgivare som sjuksköterskor och läkare, som får tillgång till aktuell läkemedelsinformation direkt i handen. Flera leverantörer erbjuder programvaror som innehåller information om läkemedels indikationer, det vill säga när ett läkemedel bör användas; kontraindikationer, alltså när ett läkemedel inte bör ges; samt potentiella biverkningar. Många leverantörer inkluderar även automatiska uppdateringar så att informationen alltid följer gällande standarder.
Om en person drabbas av hjärtproblem, exempelvis en hjärtinfarkt eller arytmier (oregelbunden hjärtrytm), kan det rekommenderas att hen bär en holtermonitor. En holtermonitor är en liten apparat som vanligtvis bärs runt halsen eller i fickan.
Elektroder, som ser ut som klistermärken på ändarna av tunna sladdar, kopplas till monitorn och placeras på patientens bröst. Monitorn bärs under flera timmar medan patienten utför sina normala dagliga aktiviteter, som att gå, arbeta eller delta i möten. Under tiden registrerar monitorn hjärtslagens frekvens och rytm. Informationen analyseras därefter av patientens vårdteam för ytterligare uppföljning och diagnos.
Tekniken har kraftigt förbättrat möjligheterna för första insatspersonal, som ambulanssjukvårdare och paramediciner, att övervaka patientens vitala tecken under transporten till sjukhuset. Liknande teknik som används på akutmottagningar och intensivvårdsavdelningar finns nu tillgänglig ute i fältet.
Utrustningen kan programmeras att aktivera larm om patientens vitala tecken plötsligt förändras eller blir instabila. Vitala tecken omfattar puls, blodtryck och andning. Även temperatur, blodsockerövervakning och pulsoximetri – ett indirekt mått på syretillförseln till vävnaderna – kan övervakas. Beroende på vilken utrustning som används kan patientens vitala data dessutom överföras i realtid till det mottagande sjukhuset, vilket är ovärderligt för personalen inför patientens ankomst.
Tekniken inom hälso- och sjukvården har också påverkat användningen av evidensbaserade riktlinjer i vården. Dessa riktlinjer är utformade för att stödja kliniker, som sjuksköterskor och läkare, att ge vård som överensstämmer med de senaste rekommendationerna från branschens experter.
National Guideline Clearinghouse, som administreras av Agency for Healthcare Research and Quality i USA, främjar användningen av riktlinjer i patientvården. Det finns riktlinjer för många olika områden, bland annat hjärt-kärlsjukdomar, lungsjukdomar och diabetes. Programvaror som integrerar riktlinjerna möjliggör uppföljning av efterlevnad, rapportering av resultat samt identifiering av avvikelser i vården.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online