1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Säkerhetsutbildning inom sjukvården – därför är den nödvändig

Utbildning i arbetsmiljö och säkerhet är en nödvändighet för alla som arbetar inom vård och omsorg. Jobbet inom sektorn kan utsätta personalen för en lång rad hälso- och säkerhetsrisker – allt från själva vården till icke-medicinska arbetsuppgifter. Här går vi igenom de viktigaste riskerna, gällande regelverk och hur utbildning samt certifiering kan skydda vårdpersonalen.

Grundprinciper

Personer som arbetar inom vårdinrättningar kan utsättas för många betydande säkerhets- och hälsoproblem. Riskerna spänner från frågor specifika för sjukvården, exempelvis exponering för patogener eller farliga kemikalier, till icke-medicinska problem som belastningsskador. Regeringar världen över har genom åren blivit alltmer medvetna om farorna med vårdarbete och har därför tagit fram lagstiftning till stöd för vårdpersonal. I USA är en av de mest framträdande lagarna på området Occupational Safety and Health Act från 1970 (OSHAct).

Sjukvårdsspecifika hälso- och säkerhetsrisker

Många vårdrelaterade risker kan hota hälsan och välbefinnandet hos personalen:

  • Blodburna patogener: De som hanterar blod- eller vävnadsprov löper risk att smittas av blodburna patogener eller andra biologiska faror.
  • Farliga kemikalier: Personalen kan komma i kontakt med potentiellt livsfarliga eller skadliga ämnen som ofta används i vårdmiljöer, exempelvis formaldehyd, glutaraldehyd och etylenoxid.
  • Strålning:

Utöver detta kan medarbetare utsättas för höga halter radioaktivt material eller röntgenstrålning, vilket kräver noggranna skyddsåtgärder och rutiner.

Icke-sjukvårdsspecifika hälsorisker

Vårdpersonal kan också drabbas av riskfaktorer kopplade till arbetsuppgifter som inte direkt rör vården. En av de vanligaste är den ergonomiska risken vid lyft av tunga eller otympliga föremål utan hjälpmedel. En annan är repetitiva belastningsskador (RSI), som kan uppstå när återkommande fysiska moment utförs utan tillräckliga motåtgärder som pauser, variation och träning. Både arbetare inom underhåll och städ samt tjänstemän inom vården kan utsättas för dessa risker.

Säkerhetsregleringar inom sjukvården

Lagen OSHAct togs fram för att förbättra säkerheten inom sjukvården och förhindra att vårdpersonal skadas allvarligt på jobbet. Den kräver att vårdföretag erbjuder sina anställda arbetsförhållanden fria från faror, och ledde även till bildandet av myndigheten OSHA (Occupational Safety and Health Administration). OSHA tar fram och driver igenom skyddande standarder för arbetsmiljö och säkerhet, samt erbjuder utbildning, stöd och information till både arbetsgivare och anställda.

Svenskt perspektiv

I Sverige motsvaras mycket av detta arbete av Arbetsmiljöverket, som ställer krav via föreskrifter om bland annat biologiska risker, kemiska arbetsmiljörisker och ergonomi. Inom vården gäller dessutom smittskyddslagstiftningen, och verksamheterna ska bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete enligt arbetsmiljölagen.

Utbildning och certifiering

OSHAct och OSHA tillhandahåller – direkt eller genom bidrag och avtal – utbildningsprogram som hjälper företag och personal att efterleva lagen, samt informationsinsatser som lyfter vikten av och korrekt användning av vårdresurser och utrustning. Vårdorganisationer kan använda materialet, som finns på OSHAs webbplats, för att minska sina medarbetares riskexponering.

Dessutom erbjuder branschorganisationer som IAHSS (International Association for Healthcare Security and Safety) formell certifiering inom säkerhet och trygghet i vården. En certifiering ger vårdpersonalen konkreta kunskaper och verktyg för att bättre identifiera, förebygga och hantera risker på arbetsplatsen – något som gynnar både medarbetare och patienter.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online